Högst upp på önskelistan utan minsta lilla konkurrens:

En vit POLAROID Z2300.♥

bild via coolstuff.se - HÄR är länken till kameran!

Som ni kanske vet så hyser jag en stor förkärlek till polaroid-bilder, något som kan lysa igenom ganska tydligt om man tittar igenom bloggarkivet och faktiskt noterar hur många olika fejkade varianter av dem jag använder mig av i fotoappar och redigeringsprogram på datorn. Plus det nuvarande temat på bloggens design. . . Min dröm har alltid varit att äga en riktig kamera - och det GÖR jag faktiskt, jag köpte en på Tradera eller Blocket för typ 50 spänn år 2005. Dock så smärtar det mig att säga att pappa hade rätt (haha) när han sa att det inte spelar någon roll hur billig kameran var - fotopapper samt färgmojängen (har jag för mig) kostade skjortan. Dessutom hade de slutat tillverkas då - men det är nog möjligt att det finns att få tag på igen nu med tanke på hur hypat det har blivit med insta-bilder de senaste åren! Med andra ord har jag aldrig haft möjlighet att använda mitt kära fynd.

Här har ni mig och min Polaroid innan den blev nerpackad för flytten hemifrån!:) Har inte sett den sedan dess, men den gömmer sig i någon låda i källar/vindsförrådet.

Anyways: Ni kanske förstår den LYRISKA känsla som infinner sig när jag ser den här då. Det började med att jag spanade in DEN HÄR simplare, analoga modellen, för den har poppat upp på lite instagram-bilder på senaste tiden. (Insåg dock att just den på bilden jag länkade till är en Fujifilm, but still. Haha.) Men Z2300`n är ju 1000 gånger smartare, smidigare och mer stilren - plus att den ju funkar som en vanlig kamera också. Och det för ingen särskilt stor prisskillnad. Det här är en sådan där grej som jag kommer att drömma om - bokstavligt talat alltså, när jag sover - tills jag har den. Får jag den inte i present så kommer jag köpa den själv. DEN SKA MED TILL ITALIEN I SOMMAR. Haha. :) Den här kan liksom typ tävla med min smartphone och xbox:en på kärleksskalan, och jag äger den inte ens!

(Känner mig som den där kvinnan som är kär i Berlinmuren.)

bildkälla

Måndag

Alltså. Det blåser så mycket att jag på riktigt blir störd av att höra på det medan jag försöker förstå mig på SQL. Det låter som om taket ska slitas av huset. Schluuut nu!

Jag tog ner min tygväska som jag har mina bikinis i från vinden igår och imorse provade jag några underdelar. Jag har precis avslutat Bodylicious 3-veckors bootcamp och förra veckan var det som om någon tryckte på en knapp och jag började helt plötsligt se att det har börjat hända grejer i/på kroppen. Därför kunde jag inte låta bli att ta med bikinisarna när jag och Lilly var uppe och hämtade Barbie:sarna - och det syntes definitivt skillnad när jag provade dem idag eftersom jag inte haft dem på ett år. GÖTT MOS, som man säger. Hur mycket har jag inte kämpat med min rumpa genom åren? Och benen? Det är verkligen mitt problemområde. Och nu har det liksom hänt mer på 3 veckor än på 5 år. OCH JAG ÖVERDRIVER INTE ENS! Jag tänker förstås bara reboota - jag är inte klar nu, liksom. Så idag började jag om. Tre veckor i taget. Yes. GladTjej.nu.

Och imorgon ska jag och min prins iväg på en väldigt mysig grej för att fira vår 6-årsdag, men det avslöjar jag inte nu;) Men jag längtar!

Helgen via instagram:

1) Vi åkte och hämtade Lilly ute på Lisö i lördags och vi hann förstås busa med både stor & liten då.
2) Vi köpte jätterosa minirosor till balkongen.
3) Soffhäng på söndagseftermiddagen. Lilly lekte med Barbie så jag passade på att kolla på något annat än barnprogram. Landade på en dokumentär om när Wayne Gretzky såldes till Kings från Edmonton som gick på 10:an.
4) När Lillyn var hämtad så gjorde vi tunamelts till middag. *Homer-drool*

As free as my hair.

Jag hatar när jag har klippt mig och sedan önskar att jag hade bett Sara göra annorlunda med något. Jag är ett sådant kontrollfreak när det kommer till mitt hår - och ändå så kan jag bråka så med mig själv. Det blev lite kort på ena sidan och jag ser typ ut som en pojke om man ser mig från det hållet. MEN MEN. Det är ju bara hår. Och det är som tur är så långt på andra sidan att jag kan kamma över och täcka det kortaste om jag vill... Men jag önskar att jag INTE hade sagt "äh vafan, nej nu gör vi sådär!" när vi diskuterade huruvida vi skulle klippa fram örat eller ej. Det hade varit perfekt om det bara var några cm längre där. SUCK. Vad fan hjälper det mig att tänka så? Det går inte att sätta tillbaka håret.
Det är iaf skönt att vara av med det där riset som håret var nu, speciellt efter att jag börjat träna mycket igen och tvättar det nästan varje dag. Och när jag står och inspekterar pojken (alltså jag) i spegeln så tröstar jag mig med att det kommer vara perfekt längd till midsommar.

Nu ska jag göra klart databasuppgifterna, sedan träna. Sedan är det HELG. Och Lilly ska sova hos oss imorgon, hon ringde i onsdags precis innan Iron Man 3 började. Hahah. Så himla gullig är hon.
"När ska jag sova hos er igen? Mamma säger att jag får det." ;D♥♥♥

Tis... Torsdag.

Jag var på väg att skriva tisdag i rubriken. Jag är lite vilse i pannkakan den här veckan och mycket beror nog på att Tobbis har jobbat natt 3 ggr och därför jobbat hemifrån större delen av tiden. Han var på plats på jobbet i tisdags och så ska han dit imorgon - vilket är bra för då får man åtminstone en riktig fredagsfeeling ;)
Idag är jag trött som tusan, jag vet inte riktigt varför. Jag sitter dessutom och försöker få till bra svar till VN-uppgifterna (typ VG-uppgifter för oss oldies alltså) om databaser men jag är så trött att hjärnan liksom inte kan ta in informationen och omformulera den till vettiga meningar.
Men jag har i a f vilodag med träningen och jag ska faktiskt till frissan om 1,5 timma PLUS att det verkligen är vårväder ute idag och blåsten som har härjat hela veckan äntligen verkar ha lugnat ner sig lite. Och på det så har jag just beställt en jeansjacka som jag velat ha hur länge som helst men som jag trott inte skulle komma in på lager igen på webshopen. Nu är den dock på väg till miiig! :) Knepigt med onesize dock, det kan verkligen bli hur som helst då. Annars får den åka tillbaka - det är inte mer med det!

Aja. Databaser igen då?

Gott mellanmål:

Min senaste favorit. Hittade "receptet" i....... BODYLICIOUS, såklart. Min bibel.

Låt oss prata lite väder.

Vilket märkligt väder det har varit idag. Sol, vind och vatten (i form av regn). Solen har inte ens gjort sig besvär att gå undan när regnet kommer, utan hon bara makar lite halvhjärtat på sig och låter regnet hållas så länge det orkar - vilket inte var så långa stunder, förvisso. Det var som om det körde intervall-träning. Nu blåser det ganska bra men fåglarna kvittrar så högt att det hörs ändå.

I helgen vill jag ha lika fint väder som det var helgen som var. För jag vill sitta ute med solglasögon och dricka en latte och hålla Tobbe i handen och prata om sommaren.
Det underliga just nu är att sommaren känns mer annalkande än våren. Den har mer ett datum liksom: Den första juni är det sommar och därmed basta! Men våren går runt som en liten blyg viol och vågar knappt komma fram och säga hej. Försiktigt, försiktigt fladdrar hon runt i små cirklar runt oss. Man ba: "Komsi komsi, vi är inte farliga" och klappar snällt på platsen bredvid.
Det vore skönt om den var här för att värma upp sommarens plats nu.

Dreams of sunbeams

alla bilder via tumblr

En dag, när jag skrivit några världsomvälvande romaner, gjort karriär inom webbdesign/programmering och sålt en app som jag konstruerat till typ facebook för en rent löjligt stor summa - då ska jag köpa oss ett sommarhus vid havet. Helst i Hamptons. Det kommer att bli fantastiskt.

Höhö

Det ser ut som om min tumme är amputerad på bilden.

Men annars då? Tisdag. Just den här tisdagen går nog mest till historien som DAGEN FÖRE IRON MAN 3-PREMIÄREN för min del. 

Väntan är snart över! Och i höst kmr Thor 2 (minns inte titeln nu). Gaahhhh. Bra film-år för oss superhjälte-nördar. 

Vad blir det för mat?

Grönsakssoppa och fullkornsscones! 

Gölsnight, Barkaby och Nike-rus

Helgen kan sammanfattas såhär:
Lördag: Tjejmiddag med LE GÖLS (aka Lina, Maria, Hanna, Malin)! Det var inte igår - och det innebar även en ny bekantskap med fina Sara. FINA TIDER!

Söndag morgon: Lite trött tjej (jag) äter min bästa återställningsfrukost = Massor av te och så rostat bröd med ost. Vilket förvisso är min frukost nästan varje dag - men sådana här morgnar är det EXTRA viktigt med det där rostade brödet och osten.

... och Puffis McFluffis njöt av solen.

Vid 10.30 plockades vi upp av Bengt & Anna-Lena för att färdas mot Barkaby. Vi var där nästan hela dagen och var nog inne i stort sett alla butikerna, men min vistelse kan sammanfattas med Waynes-lunch och total NIKE-MANI. Alltså. Så billigt. Allt. Jag dog och kom till träningskläder-himlen.

Den känslan.

När viljan att mötas någonstans i mitten fullständigt sköljs bort av en ström av ord, så överväldigande att din vilja bara är ett bleknande och avlägset minne när du äntligen kommer upp till ytan igen. Tillsammans med vetskapen att det aldrig skulle ha blivit något möte ändå. Du hade ändå bara blivit omkullknuffad och sedan medsläpad på en väg du inte skulle valt själv.
Den känslan.

F R E D A G !

Jag inledde dagen med före-frukost-promenad och efter frukosten var det dags för Rygg/Bröst och mage-passet från Bodylicious Bootcamp:et. Jag ville testa min tabata-app som jag köpte för några dagar sedan, så efteråt körde jag tre set med tre olika övningar, bland annat burpees. Att man ens utsätter sig själv för det frivilligt måste vara ett tecken på att man är en självplågare, men efteråt känner man sig ju jäkligt vass. Har typ varit stolt över detta + nöjd med mina väl spenderade 8 kr eller vad det var appen kostade hela dagen. ;)

Annars har jag haft en lugn och avslappnad fredag, jag fick iväg min sista uppgift för veckan igår så jag har kunnat ta helg lite tidigare. Men snart kommer Tobbis hem och det är då det riktiga fredagsmyset börjar! :D

STYR UPP DIG NU, JESSICA.

Fan vad omotiverad jag är för uppgiften jag sitter och meckar med just nu. Snark.
Och mina tankar - och webbläsarflikar - flyger åt helt andra håll hela tiden. Men nu har jag bestämt att jag inte får göra något te förrän jag är klar med detta. Om jag bara tar tag i skiten så ska det gå fort.

Så. Då kör vi då. *kavlar upp ärmarna*

Det kommer alltid finnas en hand för dig någonstans.

Mamio vad det regnar.

Jag hade säkert hört den tidigare. Jag är ett något sporadiskt Håkan-fan, men det var mest hans solodebutplatta som nötts i mina högtalare. Men jag hade säkert hört den här tidigare. Men den hade inte nått mig då. Inte som den här stunden, i juni 2008, i bilen på väg mot Tovetorp. Mamma hade plockat upp mig och Tobbe på Örebros resecentrum och nu satt jag alltså i bilen med henne, Tobbis och med en lycklig Bertil i knät. Och när vi närmade oss Tovetorp så kom den här låten på radion. Och jag behövde bara höra det mjuka introt för att bli liksom uppfylld av en så fin känsla. Det var som om den här sången var som gjord för att betrakta solens strålar som silades ner genom trädens grenar medan en lycklig hund trycker sig mot ditt bröst och den människan du älskar mest i hela världen sitter där bredvid dig.
Egentligen är det ju en ledsen sång, men för mig har den aldrig varit det. För mig är den sommar, det där gröna ljuset som bildas av solen i lövverken och glädjen över att vara på en av mina favoritplatser på jorden med några av mina favoritpersoner (och hund).

"Jag har hört att du träffat nån och den här gången är du riktigt säker."

Måsskrik och jackfritt

Idag lämnade jag jackan hemma när jag tog min morgonpromenad och nöjde mig med en tjock tröja istället, vilket var tur för jag var helt svettig när jag kom tillbaka hem. Men detta förfarande befäster att nu jävlar är det vår. Fo real.
... vilket det ju har varit i typ en månad, bara att ingen har märkt av eller förstått det eftersom det har varit en ganska fittig vår, ärligt talat. Jag och Tobbe spekulerade lite i det här för någon vecka sedan och jag kunde liksom inte låta bli att ge ifrån mig ett lite sådär Lille Skutt-ängsligt uttalande: "Tänk om det inte blir varmt på riktigt... typ ALLS... i år? Sommaren kanske bjuder på typ 15 plus en lyckad dag?".
För på allvar. Det känns som om det har varit februari i tre månader nu. Skulle inte förvåna mig om årstiderna laggade ihop sig och gav oss fyra månaders april nu liksom.

JAJA. Idag är det underbart milt ute, solen skiner och vi tog upp våra vinterskor på vinden i lördags.
Fina tider.

Jag kokade ägg till frukost, det var inte igår direkt. Jag har fortfarande en lite komplicerad relation till ägg sedan min "vegan-trial" för ett år sedan (numera är jag pescatarian, sedan får vi se vart det leder. Vi tar det en annan gång.) och jag kan ärligt talat inte uppskatta ägg på samma sätt som innan. MEN det är nyttigt och mättande (proteinrikt) och väldigt bra till frukost och mellanmål.

Någon är ypperligt nöjd med att solen är tillbaka :D

VÅRBLOMMOR!

The perks of being a wallflower

Min nya favoritfilm. Eller ja, den sällar sig till ledet av dem. Och jag har inte ens läst boken. Måste se till att göra det. Alltså. Så himla fin. Och bra. Och fin. Och oväntad. Och sa jag fin?
Jag ger er en GIRLS-order i repris: SE DEN.

alla bilder via weheartit

You´re my backbone/You´re my cornerstone/You´re my crutch when my legs stop moving

Fullspäckad (mage och) helg.

Oh, små krokusar, så många bilder av er som postats på bloggar, instagram-feeds och facebook den senaste veckan! Och jag gillar dem alla. Och avundas dem som hittat sin första tussilago. Men nu kan väl våren få sparka igång på allvar? Den har lite att ta igen.

I fredags (TOBBES FÖLSEDAG!♥) spenderade jag första halvan av dagen med att baka. 

Jag bakade mina första helt egengjorda hallongrottor och de blev kanske inte så snygga, men goda.

På lördagsmorgonen hade jag ställt mitt alarm på 07.00 eftersom vi hade massor att göra innan vi skulle få fikagäster till kl. 13, bland annat skulle jag köra pilates före frukost. Jag snoozade dock till 07.40, för den här gosbollen låg på min ena sida och hans fina husse på min andra - och vem vill inte ligga kvar och mysa lite då?

Dagens firande till ära passade jag på att ha klänningspremiär för i år. Jag smackar på med lite snygga filter för att dölja hur blek jag är, heheeeee. Klänningen är från H&M.

Fikelifik♥

Idag hade vi svärisarna, Tobbes mormor och Jonas, Emely och lille Wille (William) här på middag. De åt oxfilé som Tobbis fick igår av sina morbröder & co och jag åt lax. Det var jättemysigt! Vi är så glada över vår fina helg, Tobbis har blivit firad i dagarna tre nu så han är nöjd;) Och vi är mätta för typ tre veckor framöver.

Kattmaffian kommer att förstå.

Paus.

Hahahahahaha.

Jag ska aldrig mer läsa kommentarer på nätet.

Alltså. Nu har jag först läst ett gäng kommentarer på inlägget på Maria Montazamis blogg där hon (typ) förklarar varför hon var tvungen att åka hem i några dagar - vilket jag helt hade missat men som det tydligen har varit ett himla rabalder om på nätet (frågetecken frågetecken). Enda skälet till att jag ens fastnade i det spindelnätet av kommentarer var för att Bloggkommentatorerna länkade direkt till inlägget.

Sedan läste jag den här artikeln om (the queen!) Jenna Marbles och började läsa kommentarer där av bara farten.

Okej. Det är självklart massor av uppskattande och välmenande kommentarer på båda dessa, men man fastnar ju alltid för de idiotiska. Som människor som på riktigt verkar psyksjuka och allvarligt obehagliga som anser sig ha full insikt i Marias liv eller gamla gubbar som dömer ut Jenna eftersom de allvarligt talat är för gamla och torra för att förstå vår generations humor. JAG ORKAR INTE. Jag blir trött i huvudet bara av att ens försöka formulera något slags svar åt dem.
Och det är därför jag undviker att läsa kommentarerna - de är som ett gift. Fula, elaka och inskränkta. Usch.
Som Fez säger till Eric när han deppar över uppbrottet med Donna i "That 70´s show":
 "-You´ll suck the FUN out of FUNLAND. And without FUN, Funland is just... LANDLAND."

SLUTA SUG DET ROLIGA UR INTERNET, idiot-kommentatorer.

Grattis grattis grattis

Till min prins, förstås.♥

Får jag komma med?-ögonen

Puff tycker att trapphuset är typ det mest spännande stället som finns. Det är hans Hyrule som han ser som sitt mission att utforska. Noggrant och långsamt. Därför får man oftast den här blicken när man står och tar på sig skorna och det krävs typ en vilja av stål att stänga dörren framför hans persikofärgade lilla nos. Sedan brukar han få komma ut och nosa lite när vi kommer tillbaka igen, när man har tid att låta honom smyga utanför grannarnas dörrar.

Loka likes old school

Jag kan nog inte riktigt finna orden för att förklara så att ni förstår hur uppspelt jag är över de här två Loka-smakerna. Det kan liksom inte resultera i annat än besvikelse när jag väl smakar på dem.

... Eller? Jag får återkomma om detta. 

Mina drömmars espadriller:

via Sofis Snapshots

... sitter förstås på Sofi Fahrmans fötter. Jag skulle typ kunna döda för hennes garderob - och då menar jag både vardags, fest och träningskläder.