Trötta ben och Mysteriet med den försvunna kontaktlinsen.

Vi har äntligen fått de nya, fina bänkarna som vi i styrelsen beställde i höstas. (Jag och E valde modellen. Gammeldags parkbänk i ek (tror jag?) och smide - så himla fina.) En av dem har placerats utanför vår port, vid väggen. Det är min nya stretchningsbänk! Superskönt att inte behöva sitta på bänken på andra sidan gatan där grannarna har första parkett att stå och glo i fönstren när man svettas och försöker stretcha, haha. (Jag vet eftersom jag har gjort samma sak, hahaha.)

Meeeeehhhhh. Det ska erkännas att det var inte direkt som att jag skuttade ur sängen med lätta steg och en liten lycklig sång när alarmet ringde idag. Men solen sken och det var skönt ute, så det var fullt uthärdligt när jag väl satte skorna mot asfalten. Jag tror jag slog svettrekord idag, åtminstone för i år. Ändå var det inte särskilt varmt ute: nollgradigt. Men the real feel måste ha varit högre. Oh well. Idag fanns det absolut lite spring kvar i benen - fortfarande! - men det tog stopp på vägen tillbaka, efter den tredje kilometern. Ojojojoj vad trött jag blev. Det var verkligen en pina att tvinga benen att springa den sista kilometern. MEEEN det gick.
Imorgon måste jag nog ta en vilodag från springandet dock. Får köra lite HIIT eller något när jag går upp för att få igång metabolismen.

Jag pluttar alltid i linserna nästan omedelbart när jag klivit upp och ska ut och springa. Med andra ord utförs detta i ett mer eller mindre medvetslöst tillstånd och på ren rutin. Innan jag skulle gå in i duschen förut så stod jag och petade och petade förgäves i högra ögat, på jakt efter linsen. Men som sagt: Förgäves. Det fanns ingen lins att finna. Var gjorde jag av den då?! Jag är övertygad om att jag hade den på fingertoppen, redo att plutta i den... Men jag måste typ ha blinkat ut den innan den fick fäste och sköljt ner den eller något...?
Borta är den i a f. Surt. Tur att jag har nya månadslinser på g från Lensway.

Jag är trött överlag idag. Måndagstrött. ZzzZZzz.

Det fanns faktiskt lite spring kvar i benen för idag.

Ja, faktiskt. Trots att jag var trött och slö och åt pizza till lunch så är det liksom inte ett alternativ att skippa en runda som jag bestämt med mig själv att jag ska springa. Och jag kunde ju inte fail:a mina 2 mil redan den första veckan! Det hade varit OACCEPTABELT! MM-HMMM. *finger snap*

Men tänk att jag har tuggat i mig 5 rundor den här veckan! Jag är faktiskt stolt. Jag förtjänar en dunk i ryggen. Ohhh jäääähhh.

Nu är det läggdags. Och imorgon börjar vi om igen. Hohoho. ☺
Hoppas er helg var bra - min var MAGNIFIK! :D♥

Musik att springa till

Det märktes att det är en klämdag när jag sprang i morse. Det var lugnare på gatorna än en vanlig vardagsmorgon. Nere vid Postens lokaler mötte jag en äldre dam som också var ute och sprang och vi log lyckligt mot varann när vi passerade, som i samförstånd. Att springa gör det med dig. (Eller är det bara jag?)

Benen var så trötta, så trötta idag. Men det går, på ren vilja. Nu behöver jag bara springa knappt 3 km till för att ha gjort veckans 2 mil. Bra.

"Run bitch, run!" pt 7: Från andra hållet.

Jag ställde alarmet på 05.30 idag, tjugo minuter tidigare än annars när jag ska springa. Eftersom jag kör ett Tone it up-pass och stretchning nu när jag kommer tillbaka så behöver jag de där extra minuterna för att inte komma igång med pluggandet alltför sent.
Jag har insett att jag måste börja variera mina rundor, för det blir tråkigt i längden och är inte särskilt utvecklande att springa exakt samma väg hela tiden. På samma sätt som det var värsta kicken bara att våga sig ut och springa och på det viset kliva ur min comfort zone så har den där gamla vanliga rundan blivit en ny sådan - och där inträffar ju ingen magi, det är vi ju överens om, right?

Idag sprang jag därför nerför Älgstigen istället för Höjdgatan, som jag brukar. Stora bitar av rundan är förstås detsamma, men det räcker med små förändringar för att skillnaden ska kännas stor. Nu började jag ju med de bitarna av stan som brukar vara slutet, liksom. Jag har nästan som en tvångstanke att jag måste springa genom Stadsparken (det är bara typ 50 meter, vår stadspark är anpassad till vår lilla stads storlek kan man säga), jag gillar att springa där för då känner jag mig som Claire Underwood och då får jag alltid liiite lite mer pepp och kraft att springa lite till.
Fotnot på det: Den enda besvikelsen med säsong 2 av House of cards var att man inte fick se Claire springa mer än typ... en gång?

Resultat: Nytt hastighetsrekord (vilket förvisso inte säger så mycket, men jag hänvisar till citatet här ovanför *wink wink*) och nytt distansrekord. Yay! Det är sant som Matilda sa när jag började: Det är extra roligt i början för då slår man ju sina rekord hela tiden! Haha. True dat.

Tänk att vi fick en riktig vår i år

... det tycker jag är fint. Perfekt springväder. Förra valborg låg det fortfarande snöhögar kvar här och var! Men så var ju det den längsta vintern sedan istiden också. (OBS! Kan vara inkorrekt.)

Helgen i ett litet bildsvep *swooosh*

Lördag:

Jag och Tobbis lunchade på stan, sprang på min fina kusin Kaisa med familj och åkte därefter ut med lite katalaner från Konditoriet till Lisö, där mutti var hund- och husvakt under veckan som var. Jenny & co var på solcharter, de rackarna! Förvisso så har vi ju inte haft något att klaga på här hemma, och det hade vi inte då heller. Vi satt ute på trädäcket och solen verkligen stekte. Liiiivet på en pinne, som man brukar säga. (Fast jag begriper inte riktigt varför det skulle vara härligt att leva på en pinne? Ställer mig lite frågande till det faktiskt.)

Dagen och solen till ära hade jag faktiskt petat på lite mascara och sånt, så jag var tvungen att föreviga det.Oh la laa.

Tobbis & mutti på Lisö.♥ Hahaha, Tobbes hållning... Oh well. Jag lovar att han inte är en hunchback vanligtvis!

På hemvägen så veckohandlade vi frukostgrejer och så och jag föll för den här söta krukan med olika blomsorter. "Romantic garden" kallade de arrangemanget. Tres bien!

Söndag:

Vi hade en lugn och skön dag. På e.m så kilade Tobbis till Snailey & Camilla för att glo på fotboll och jag bakade och förberedde middagen.

Efter frukosten så fick Puff lite "borstmassage". Båda katterna älskar att bli borstade, de lägger sig typ och ser växelvis döda eller helgalna ut när de antingen njuter eller vill leka med borsten. Haha. Älskar de där små mupparna. Killen med borsten också, för den delen.

Vad gjorde Lizzie, kanske ni undrar? Detta:

"- Spana-spana-spaaana. Du-di-dum-di-dum..."

Hon hade inte tid för borstning och sånt tjafs!

Vi tog en promenad bort till Coop som-jag-aldrig-kommer-ihåg-vad-det-heter-längre-inte-Forum-iaf för att handla grejer till middagen och jag presenterar här ett litet exempel på mina "spegelbilder" som jag tar när jag står och velar mellan vilka glajs ska ha. Det blev vita wayfarers till slut. Och leendet kom på köpet! Meeheheh. He.

På Coop hittade jag jättefina och jättebilliga glasburkar och flaskor! Som ni kanske minns så har jag lite dille på det just nu. Eheh. Jag hade tänkt beställa en 4-pack med Mason jars i den där storleken, men de här är ju (närapå åtminstone) lika fina och kostade bara 30 spänn st, så jag sparade 40 kr per burk! Ohjjjääähhh.
Det roliga är att Bitte har en liten sådan här burk i fraktkuren på jobbet som jag sett och tänkt "Undra vilken sylt man måste köpa för att få en sådan här?"... men det var ju tomma burkar! SCOOORE!

Och medan Tobbe glodde på fotboll med Snailey (aka Snigel aka Niklas) så bakade jag TIU´s protein-blåbärsmuffins, som en förberedelse för #bikiniseries-starten. De blev bra! Till och med Tobbe godkände dem. :)

The #Bikiniseries med TIU och "Run bitch! Ruuun!" pt5

Hej buddies!
Måndagar är springdagar och eftersom jag har styrelsemöte med brf ikväll och de brukar dra ut lite på tiden så tog jag det säkra före det osäkra och sprang en morgonrunda idag. Efteråt körde jag arm/axlar/ryggövningar och något jag måste bli bättre på - stretchning. Den här videon var perfekt för min ihopknycklade knutbulle till kropp - och lagom avancerad. Ibland gör superflexibla Karenas yoga-moves att man (läs: jag) bokstavligt talat känner sig formad som ett stort frågetecken halvvägs in i videon.

 Idag startar dessutom Tone it up´s årliga BIKINI SERIES och i den ingår en spring-utmaning: 100 by summer. Man ska springa 100 miles innan de 8 veckorna som utmaningen pågår är över, helt enkelt. Omräknat till mil så är det nästan 17 mil. *Waaaahhhhh!* Det är drygt två mil i veckan. MEN det ÄR ju inte så farligt egentligen! Förra veckan sprang jag 1,2 mil ju och då sprang jag bara min lite längre runda, som är nästan 5 km en gång av mina tre springtillfällen. Min korta runda nu i början är förvisso bara en knapp kilometer kortare. But still. Först började jag räkna på hur mycket jag skulle behöva springa per dag (ungefär 3 km), men det gjorde mig lite ängslig med tanke på mitt knä. (Jag vill INTE behöva vila och bli degig all over the place i två, tre veckor igen.) Så Tobbis tipsade mig om att springa 5 km 4 dagar i veckan istället och det är ju bättre. Då kan jag fokusera på benövningar de dagarna jag springer och armar/axlar/rygg när jag har "vila". Just idag blev det ju inte så iofs, men det slog mig nu att det är så jag borde göra.

Jag har redan kommit ur den där nyförälskade fasen med springandet, det måste jag erkänna. Nu är vi mer i ett fast förhållande: Trygga med varann. Och det är ju bra att det har blivit så så fort! Jag känner mig kanske inte suuuupertaggad och typ pirrig när jag ställer alarmet på 05.50 längre, men jag väljer ändå att gå upp när klockan ringer framför att ligga kvar och sova en halvtimma till. Ska jag springa på kvällen så är det dock fortfarande lite kärlekspirr i magen, ibland.
Jag börjar redan nu oroa mig för att det ska bli en helvetesvinter med väder som gör det svårt att springa och jag har gjort upp en lista i huvudet vad jag ska försöka spara till när jag jobbar i sommar (förhoppningsvis bara i sommar, that is. Utbildning och så, ni vet.):
 - Körkort. (Helst en intensivkurs.)
 - Vinteranpassade löparskor.
 - Vinteranpassade löparkläder.
Man kan väl säga att jag planerar att hålla fast med löpningen in the long run, så att säga. (pun unintended)

Jag läser Martina Haags "Heja! Heja!" för tredje eller fjärde gången, men den här gången är det med helt nya ögon. Förut peppade den mig med min träning överlag, men nu har den nästan superkrafter. För nu läser jag den ju med mina LÖPARGLASÖGON PÅ! Liksom. Den är så himla rolig och inspirerande, jag menar det verkligen: Springer du så kommer du att finna nöje i den här boken. Och om du inte springer med, för den delen. Igår läste jag kapitlet om Tjurruset och tänkte då förstås på mina goingar till vänner som ska springa Tough Viking nästa lördag (!!!!!!) (den 10:e maj, alltså).
Det absolut BÄSTA med Tough Viking är att jag inte ska vara med. HAHAHAHAHA. *vanvettigt förnöjt skratt*
Jag tänker vara på plats och smutta på en drink medhavd i termos, typ, medan de springer runt i Hagaparken och blir torterade på alla möjliga vis. Och sedan kommer jag vara stolt som en tupp (eller höna kanske?) när de kommer i mål. ♥ Mina tuffa finisar.

Nu ska jag klicka hem "Born to run: Jakten på löpningens själ" från cdon, sedan måste jag se till att göra lite nytta för jag vill kunna ha tid att hänga lite med Matilda och Sofia den här veckan!

När man vaknar före den första fågelns sång.

Jag vaknade vid tre inatt och var så galet kissnödig att det liksom inte var någon idé att somna om utan att göra något åt saken. Jag kände inte för drygt tre timmars oroligt drömmande om "jakten på den heliga klosetten", vilket ju brukar vara vad som väntar i sådana lägen.
I alla fall, när jag kom tillbaka och skulle krypa ner i sängen igen (klättra över Puff, putta bort Tobbe från min sida etc etc) så såg jag att en båt var på väg in i hamnen och var tvungen att kolla lite snabbt vilken det var (arbetsskada). Den korta avstickaren från den väg som jag annars kan gå med slutna ögon (för att inte vakna till) fick mig att vakna till tillräckligt för att det skulle ta några minuter extra att somna. Därför blev det väldigt märkbart när den första fågeln vaknade och började sjunga. Herregud vad högt det kan låta när resten av världen är så tyst och slumrande! Gah.
Det finns oftast bara två sinneslägen när man ligger sådär mitt i natten och väntar på att sömnen ska komma tillbaka från sin fikapaus och göra en sällskap igen: Fullständig lycka och förnöjsamhet eller panik över allt och ingenting som pågår i livet, har pågått eller eventuellt skulle kunna inträffa. Jag låg och pendlade lite mellan dem, men jag lyckades somna när jag befann mig i ett tillstånd av det förstnämnda - tack och lov.
Anyways: Jag vet inte om jag blev särskilt utvilad av påskhelgen, men nog var det skönt att koppla bort studierna i några dagar extra.

Igår var den första dagen på långhelgen som vi inte hade något inbokat alls och det var verkligen guld värt. Gosing och jag tog bilen ut till Lövet och gick runt där i solen och värmen innan vi åkte och gjorde vår veckohandling. Väl hemma igen så läste jag på balkongen och jobbade på mina fräknar tills jag och le wimmie (aka Sofia) tog en långpromenad på e.m.
Efter middagen så stack jag ut och sprang, så mina ben (och resten av mig) var trötta igår kväll. Jag somnade i första pausen av "La Bamba". Rock n´roll!

Glad påsk!

Jag hoppas ni har en fin påsk, med god mat, skönt häng och så mycket godis som ni önskar. För min del har det blivit en del balkonghäng när jag haft tillfälle - och alldeles för mycket choklad. 

Några påskharar fick stanna lite längre än det var tänkt eftersom deras mottagare fick förhinder vid upphämtningen:

Som tur är så är de nog lika goda om en vecka eller så! ;)

Nu ska jag slänga på lite smink innan vi ska kila iväg till ytterligare en påsklunch! ♥:D

Balkongmys!

Men jaaa! En av höjdpunkterna på våren är ju faktiskt att få göra i ordning balkongen igen efter vintern. Jag får pirr i magen av att göra mysigt därute - man vet ju att man kommer spendera x antal timmar där snart, i solen... Eller till ljudet av smattrande regn på taket, för den delen. 

Tobbe gjorde ju som sagt det där tråkiga jobbet med att skrubba plåten tidigare idag. Nästa steg: Jessicas inredning! Taaa-daah! 

Vi har letat efter ett nytt bord och hade spanat på några på Jysk och så ett gulligt café-set på Kvantum med bordet ni ser nedan och två stolar till. Den ena av de stolarna fick gå upp på vinden för stunden, medan den andra står i hörnet bakom dörren. Jag är glad att vi tog café-setet för borden på Jysk var jättefina, men fyrkantiga och snäppet för stora för att det skulle blivit lätt att möblera, är jag rädd.

Nästa grej på listan är att byta ut de gamla trasmattorna på golvet till en eller två nya, finare. :)

Det är inte ofta man lyckas få en bild med båda katterna! Men det här var så spännande att Lizzie inte hade tid att tjura och Puff var för nyfiken på de nya grejerna för att vilja busa.

Den söta "blomhinken" fick jag av mutti i helgen. ♥ Den står dock inte kvar på bordet nu, jag fick hänga upp den istället, annars hade Lizzie käkat upp den på nolltid. Kattskrällen.

Vår lilla prinsessa blickar ut över sitt rike. Hehe...

Jag, fåglarna och en buss.

bilder i kollage via weheartit

Det må vara halvfestligt att stänga av alarmet och kliva ur sängen klockan fyra på morgonen, men när man väl är uppe och en stund senare kliver ut genom dörren och de enda som tycks vara vakna är du själv och en fågelkör (samt en buss som obönhörligt plöjer fram genom de stilla gatorna) - då har det onekligen sin charm.
Eftersom det är påsklov så innebär det att många reser till Gotland, vilket betyder att det är lätt att hålla sig aktiv och vaken i skallen på jobbet. Jag var fortfarande uppe i något slags varv när jag kom hem (och kaffet jag drack hjälpte till, en kort stund), så jag hann plugga en timma ungefär innan det kändes som om någon tryckte på off-knappen. En powernap med Puff på soffan och en kolhydratfest i form av överblivna chips från helgen samt 6 bitar (!!!) mintkrokant fick bli medicinen för det. Ugh. Nåväl. Man FÅR busa lite med rutiner och restriktioner när man har börjat jobba så tidigt! ;) Förutsatt att det är någon enstaka gång, då. Hehe.

Jag fick sommarkänslor av den här morgonen och förmiddagen. Att cykla till jobbet i gryningen, ha frakten på en full avgång (med lite frakt, dock) och träffa "somrisar" (och mina vanliga, BÄSTA kollegor förstås) som börjar värmas upp inför högsäsongen - och så strålande sol rakt in i fraktkuren. Japp. Sommar.

"... brought the sun and the flowers where there used to be rain"

Man (läs: jag) inser hur påverkad man är av vädret these days när man på riktigt känner sig som en ny människa av att vakna och mötas av solljus istället för de senaste dagarnas dimma (och depp).
HERREGUD vad fint med sooool! Jag tog mig ut från lägenheten i morse och cyklade till Kvantum. Sådär långsamt, som (gamla) damer cyklar i tecknade filmer, med ett leende på läpparna och ansiktet liksom lite uppåtvänt, som Puff när han vädrar i vinden när han spanar ut genom köksfönstret eller på balkongen.
Sedan spenderade jag den första halvan av dagen med att plugga ute på balkongen. Mysipys.

Jag veeeet att bloggen ser rörig ut nu, btw. Jag är så trött på den här designen att jag kräks, men det är ett tidskrävande projekt att ändra helt och jag har verkligen inte den tiden just nu. :( Men jag är medveten om det och kommer att göra något åt det framöver, sooner than later. Okej?

Nu ska jag laga lite mat tills min kille kommer hem! Han fyller förresten år på lördag. Min prins.♥

Raindrops on roses and whiskers on kittens

Yo!
Ännu en dimmig morgon - check!
Men jag är glad för mitt knä känns äntligen, äntligen, ÄNTLIGEN bättre. Jag säger inte mer, för då jinxar jag det väl.
PLUS: Igår fick vi världens finaste kökshanddukar av världens sötaste mutti i påskpresent! :D Katter + hjärtan = PURE AWESOMENESS.♥♥♥♥ *emoji med stjärnögon*

Random grej bara:
Har ni sett Kylie Minogues senaste video? ALLTSÅ KILLEN! Man får typ ont i ögonen av the handsomeness! Som om man stoppat Orlando Bloom, prins Carl-Philip och Patrick Dempsey i en mixer och gjort en snyggo-med-mörka-änglalockar-smoothie.
Man ba: Kan du bli castad till Sons of anarchy så att jag kan glo på dig när inte Jax är i bild?
Har ni inte sett den och inte tror mig, kolla HÄR och ZIPIT!

Dagen efter HP:

Plan för dagen:

Love like ours

bild via weheartit

Om två månader är det den 1:a juni.

Heej!
Idag är jag Halta Lotta. Supersjälvbefogat såklart, men nevertheless frustrerande på flera nivåer.

Jag är lite morgontrött den här veckan, känner jag. Eller ja, har varit det igår och idag åtminstone. Det här med sommartid alltså... Kan vi inte bara avskaffa skiten? Det fuckar bara upp ens hjärna och kropp - mår någon egentligen bättre av det? Jag menar... Det är lika många ljusa timmar på dygnet oavsett. Har man lite tålamod så blir det ju ljust längre på dagarna ändå?
Meeeh.

Men alltså, FÖRSTA APRIL? HUUUUR? Det här årets första kvartal har verkligen bara rusat förbi. Och ja, man säger det varje år. Men i år har det verkligen gått fort. Hehe. Det måste ha med våren att göra, va? Att det faktiskt har blivit vår i år? Förra året var det ju vinter fram till valborg och sedan blev det försommar på en gång.

Nu när jag delat dessa djupa filosofier med er så ska jag återgå till mitt kodande. Adieu!

Lille Skutt-ängslig

Hmm. Vinden väckte oss typ 7000 ggr inatt. Det gick liksom över gränsen från att vara lite småmysigt ruggigt till att bara bli störande. Och jag sköt upp min löprunda som jag hade planerat imorse, det måste jag erkänna. Jag är väldigt bra på att få saker gjorda när jag väl bestämt mig, men det gäller att hitta en gräns. Hade jag gett mig ut och sprungit idag klockan 06 så hade jag förvisso varit duktig som tog mig ut - men jag hade garanterat inte fått ut särskilt mycket mer än obehag av upplevelsen eftersom det var allt annat än springanpassat väder. Jag tar det ikväll eller imorgon bitti istället - det ser ut som om det ska lugna ner sig till dess.

Troligtvis på grund av att jag sov oroligt så är jag lite ängslig till humöret idag, känner jag. Det mesta känns lite småläskigt och gör mig lite illa till mods, liksom. Men det går nog över under dagen. :) Jag ska ner till jobbet i ett par timmar på e.m och bemanna frakten medan de andra har en övning, det är bra för då kommer jag ut lite och blir förhoppningsvis kvitt den här paranoida sinnesstämningen.
Men nu är det nog banne mig kaffedags och tillbaka till le plugg. Puss!

Jag vill känna mig såhär istället.// bild via weheartit

I said BRRR - it's cold in here!

Herregud vad det blev stanna-inne-väder ikväll då! Inte nog med att det är kaaallt, blåsigt och regnigt - gatubelysningen är död, åtminstone här uppe på vår lilla kulle mitt i staden. :D
Tur att jag har en Puff att värma fötterna under.
Och nu blir det dessutom te på det. Eller ja, inte på Puff dårå. Men ni hajar.

Puss!♥

En dålig löprunda är bättre än ingen alls.

Idag gick det trögt att springa. Det var tungt och jag blev trött nästan på en gång, så det kändes så himla värdo. MEN jag gjorde det och det är viktigast! Jag mötte Tobbis i dörren när jag kom tillbaka och han skulle sticka iväg till sin buss, och han sa att det är starkt att ge sig ut trots att man känner sig seg - och det är ju sant. Jag får dunka mig själv i ryggen för det åtminstone.

Sedan sket det sig med runkeeper-appen också, men det upptäckte jag som tur var först när jag var hemma. Hade jag upptäckt det när jag var ute så hade det gjort mig förbannad och gjort mig ofokuserad.
Jag hade tydligen inte startat min löprunda i appen. Jag trodde att jag gjorde det - men nej. Suck. 

Något som dock inte går att uppskatta nog är att få sätta sig i en fluffig soffa och äta gröt och rostade mackor framför ett avsnitt Drop Dead Diva när man är nyduschad och sådär skönt trött i kroppen. Överlag så är det en strålande start på veckan, egentligen!

Vitt är det nya svarta.

Ursäkta klyschan. Jag försöker inte ens vara modeblogg:igt fyndig i rubriken - från att i princip inte ha ägt ett enda vitt plagg på många, många, många år (vi snackar MÅNGA, okej?) så har jag fått dille på denna icke-färg. Allt som jag tidigare skulle ha köpt i svart vill jag nu ha i vitt. Hence: Min glädje över vårens modepalett - som till största delen är viiiit! Yay!

Jag såg de här tre i skyltfönstret på Lindex igår kväll och kände hur det där ha-begäret som alltid uppstår på våren aktiverades. Ping! Så fina!! Och uppenbarligen är jag inte ensam om att tycka det eftersom både koftan och blusen redan är slutsålda online.
Tråkiga nyheter bara: Min studentbudget för kläder uppgår endast till 0kr. Vad kan man få för det? *ser mig hoppfullt omkring*