This girl DO love Jax

Skulle det vara fel att önska mig en sådan här tröja av Tobbe till alla hjärtans dag? ;D

Carrie - vem ÄR du egentligen?!

Jag kollar ju på The Carrie Diaries och jag tycker det är en söt serie med skön nostalgivibe. Men det främsta skälet till att man kollar är ju för att man älskar Carrie! (Och är kär i Sebastian Kydd, förstås.) Och man skulle äntligen få veta mer om hennes historia - för det är egentligen inte mycket som ursprungsserien förtäljer om det: Carries ungdom (och större delen av de andra tjejernas också, för den delen) är dold i en mystisk dimma.

Men nu när jag ligger i sängen och slökollar på de där gamla SATC-avsnitten som man sett såå många gånger (på trean, vardagskvällar) så blir jag mer och mer irriterad. Irritationen BORDE ju riktas mot The Carrie Diaries eftersom manuset är skrivet lååångt efter originalserien, men istället blir jag arg på vuxen-Carrie. Som igår, när hon berättar för den där knasiga herren på Vogue att hennes pappa lämnade familjen när hon var 5 år och att hon inte pratat med honom sedan dess. WTF??????? Jag vill skrika:
"NEJ CARRIE; NU LJUGER DU! Din pappa tar ju hand om dig och din punkiga lillasyster under er uppväxt! För din mamma DÖR! DÖÖÖÖR! Och ni alla tre är så ledsna, men klarar er ändå bra eftersom ni har en så fin relation."
Och förra veckan blev jag arg eftersom de nämnde något om hur Carrie och Samantha träffades och det stämde inte alls ihop med TCD's storyline.

Men på allvar: Vad är det för fel på manusförfattarna till The Carrie Diaries? Om man nu ska göra en prequel till en så älskad serie - varför tar man sig sådana extrema friheter när det kommer till de mest fundamentala fakta? Har de ens SETT originalserien?
Och jag förstår att de kanske inte tänker att det är samma målgrupp som ska se på tonårsdramat om Carrie, men de måste ju ändå ha räknat med att vi är en stor grupp som "växte upp" med Sex and the city som skulle tycka det var roligt att se den här serien?
Jag menar... att a) hennes pappa lämnar familjen när Carrie är ett litet barn och låter den ensamstående mamman ta hand om Carrie (och systern?) (SATC) och b) mamman dör i cancer när Carrie går i high school och pappan är very much närvarande och curlar både Carrie och Dorrit (TCD) - det är två väldigt skilda scenarion som dessutom bäddar för två väldigt skilda erfarenheter av hur män är och beter sig. Kunde de åtminstone inta ha synkat den detaljen?

Jag har inte läst The Carrie Diaries-böckerna, men serien är ju baserad på dem. Så egentligen är det väl manusförfattarna till SATC som tog sig friheter - men å andra sidan så är TCD-böckerna skrivna efter att serien blev så stor. Nåja. Nu har jag fått det ur mig, nu kan jag gå vidare i livet. Amen.

LOOK AT THAT BEAUTIFUL FACE!

Nope. En till. Bara för att jag saknar Opie.

ALLTSÅ JAG ORKAR INTE! TOO MUCH HANDSOMENESS. [dör]

Lycka är en ny säsong av GIRLS och en katt-kopp med te.

GUILTY AS CHARGED!

Under en period under 2013 var det GIRLS (s3 har juuust börjat!), sedan vet ni ju vad som hände...
MHMMM - THAT'S RIGHT:
Sons of Anarchy hände. BOOM.

Överlag stämmer det Jenna säger in på mig och många serier genom åren. Men i synnerhet på den rådande situationen. Och #27 har ju typ funkat att applicera på vartannat avsnitt i säsong 6 av SoA. *gråter och sliter förtvivlat hårtussar från huvudet*

Vi har plöjt säsong 6 den här veckan.

Vi snackar SoA, förstås. Fyfaen vad jag är ledsen FORTFARANDE, såhär ett dygn efteråt. Den sista säsongen... Blir kaos. FO REAL.

Ett av de finaste tv-serie-ögonblicken (Jag saknar Fringe!):

"Only you" med Yazoo var med i avsnittet av The Carrie Diaries som jag tittade på till frukost idag, vilket makes sense eftersom den serien utspelar sig på 80-talet. Att höra den fick mig att komma att tänka på en av mina favoritscener i Fringe - där den är med, förstås. Och det var nog första gången jag hörde originalversionen av den, när den var med i Fringe. Faktiskt.
Lustigt nog, sett ur dagens perspektiv dårå, så är den med i den sista scenen av det första avsnittet på den sista säsongen (hängde ni med?) - som utspelar sig i framtiden. Den dagen den spelas i en tv-serie som utspelas under nutid så ska jag hojta BINGO.

ANYWAYS. Scenen är så fin. Walter är nog tv-världens direkta motpol till Sheldon Cooper, som jag anser vara den mest överskattade karaktären i världshistorien, typ. Han är med andra ord den mest underskattade karaktären, och det säger jag enbart eftersom Fringe har en lite speciell tittarkrets. Det är inte en serie för alla, det förstår jag. Även om jag inte förstår det. FÖR DET VAR SÅ JÄVLA BRA.
Jag och Tobbe - inte MIN Tobbe, utan Tobbe K - hade en diskussion om Walter under en fest och då sa Tobbe något som jag trots de dåvarande omständigheterna minns helt glasklart:
  "Han som spelar Walter [John Noble]... Han gör det så bra att man bara vet att han är en sådär fin människa på riktigt också."
Kunde inte sagt det bättre själv! Och den här scenen visar verkligen prov på det.

Så, with no further ado, här kommer klippet! (Om ni inte tittar så blir det inga julklappar!)

Tre saker som gör mig lycklig när jag är sjuk.

Det här skulle jag ha postat går, men det glömdes liksom bort. Idag mår jag mycket bättre och försöker få lite plugg gjort! :)

1. Att äntligen få testa Harney & Sons Holiday Tea. Det påminde liiite om Kusmi´s julte, vilket inte är konstigt eftersom de har ungefär samma smaksättning. Dock så upplevde jag det här som snäppet bittrare. Kan det vara att salvian tar större plats i detta? Jag gillade det i a f, men det är nog inte ett te för alla.

Det är lite som jag: Lite knepigt, men när du väl har vant dig så kan du nästan inte låta bli att gilla det. ;) Hähähä.

2. Att upptäcka att det finns nästan en hel säsong av Downton Abbey som jag inte sett. Lyckan! Så himla mysigt. Älskar Downton. Och eftersom vi är ikapp den sjätte säsongen av SoA nu, där allt - ALLT!!! - är KAOS... så är det trevligt med Downton Abbey, där man åtminstone kan vara någorlunda säker på att ingen torteras, kidnappas eller blir skjuten i huvudet under ett avsnitt. Ahhh. Det är bara så... trivsamt.

 3. Min filosoferande knubbis♥ Han är ju bara så bedårande! AAAH! Titta bara på de där utvända tassarna och de vita, långa och tjusiga morrhåren. Han är fortfarande lite uppsvälld av kortisonkuren (som äntligen är helt klar) men det får honom bara att se ännu gosigare ut ju! :D GOSENOSE.

Häringe♥ ...och en fortsatt fantastisk söndag.

Idag fick jag äntligen min julklapp från Jenny & Jens (bara liiite försenad kanske? Men den som väntar på något gott, ni vet?): Afternoon tea på Häringe med Jenny.♥

Jag älskar verkligen Häringe: miljöerna, den trevliga personalen, den goda maten och bakelserna...

... den underbara Villeroy & Boch-servisen...

... och så slottet i sig självt förstås och den magiska stämningen där. MYS DELUXE! Hade verkligen en så himla trevlig stund där, jag behövde verkligen få ha lite "syster-tid" och bara tänka på vilken sorts scones jag skulle ta härnäst en liten stund. TACK för julklappen, Jenny och Jens!☺♥
Den här gången köpte jag med mig en burk av deras goda te hem också, jag ångrade ju så att jag inte gjorde det när jag och Tobbis bodde där över Valborg. Så nu ska jag lyxa till det med slotts-te när andan faller på! Hihiii.

Jag hann knappt mer än hem och vända efter Häringe-visiten, för jag och Tobbis var bjudna hem till mutti på middag. Så från lyxigt afternoon tea till kalasgod "mammas mat" med efterrätt som smakade jul (saffranspannacotta med pepparkakssmul, nomnomnom) och sedan hem och avsluta helgen i soffan med första avsnittet på nya säsongen av Solsidan och därefter två avsnitt SoA.

Jag försökte sälja in SoA till Jenny idag förresten, men jag vet inte om jag lyckades riktigt. Jag är snarare rädd att jag avskräckte henne eftersom jag berättade om två av de mest traumatiska grejerna so far: Tig´s dotters död och Opie´s död. Alltså. OPIE!!!♥ Även om jag visste att han skulle dö (gjorde misstaget att like:a seriens sida på facebook = HUUUGE spoiler alert om du inte är riktigt i synk med säsongen som visas just nu, vilket jag förstås borde insett i samma stund som jag klickade på gilla-knappen - BUT STILL) så var det hjärtekrossande likt förbannat. Wääähhhhhhhh. EN DEL AV MIG DOG. Etc etc etc. Men jag lovar och svär: om CHIBS dör, då lägger jag mig ner på golvet och gråter i några timmar. DE FÅR ALDRIG DÖDA CHIBS. OKEJJJ?

GONATT lovelies! Imorgon ska jag, Lizzie & Puff plugga heeeela dagen! Weeee!!

Efterlängtade fredag!

God morgon!
Jag har ätit superfrukost (gröt, surdegsbröd från Konditoriet och givetvis en jättekopp med te) framför Hollywoodfruarna som jag glömde bort (!!) i tisdags kväll. Vi kollade på Sons of Anarchy istället. Det är fan den bästa serien... typ ever. Vi har plöjt en säsong i veckan de senaste tre veckorna. (Om det inte hade varit för att vi kollar på det tillsammans och jag därför måste anpassa mig efter Tobbes arbetstider och sånt tjafs - hehe - så hade jag nog varit ikapp den 6:e säsongen nu.)
Outlaws, irländare, killar med ärr, skägg och ovårdat hår och den ultimata supermorsan (som bokstavligt talat kliver över lik för sin familj)... Och överallt dessa GRYMMA MUSTASCHER!!! KAN DET BLI BÄTTRE? EHHHHHHH - NEJ??

Jag tänkte vika förmiddagen åt att plugga lite, sedan träna - därefter blir det fan HELG.

Sorgligaste.

Jag blev både chockad och på riktigt ledsen när jag den första morgonen i Rom hörde på CNN att Cory Monteith aka Finn i Glee var död. WHAT? Jag trodde att jag hörde fel. Tyvärr var det ju inte så. Så sjukt sorgligt.
Och så hittade jag den här på youtube: Min största Glee-crush (Chord Overstreet aka Sam i serien) som dedikerar en låt till Cory under ett gig i Hollywood igår. Har du just sminkat dig - kolla inte nu. Grinvarning på denna.

"You can cry if you want - but it´s not gonna stop this war."

Carry on carr(ie) on

Man kan inte alltid vara på topp - men jag har min klippa att luta mig mot och det gör mig till världens lyckligaste innerst inne. Och är man lycklig i grunden så kommer det andra efter av sig självt förr eller senare.

Idag ska vi bara ha en totalt planlös dag. Det ska bli abso-fucking-lutely lovely!♥

GIRLS just wanna have fun (?)

Jag har plöjt igenom båda säsongerna av "Girls" den här veckan. (Den tredje spelas typ in as we speak. Längtar så jävla mycket!! Wargargblll.) Mer exakt började jag nog kolla i... onsdags eller torsdags kväll, och blev klar idag. Men det är ju bara 10 30-minuters avsnitt per säsong, vilket är typ hemskt. För det är så bra. Ju. Jag måste nog se om dem faktiskt. Jag har typ grinat x antal gånger till det enbart för att de fångar den delen av livet som vi befinner oss i så jävla bra. Jag vet att det låter som en överdrift, men jag menar det när jag säger att den här serien fan har... befriat mig på något sätt.
För det första är det den rent ytliga aspekten: De är VANLIGA brudar (och killar), de ser ut som vi tjugo-nånting gör och de är skitsnygga på sina egna personliga sätt. Men främst är det historierna som är så bra. Förstås. Tankarna, ångesten, pressen att bevisa något - för världen, för föräldrar, (men mest) för dig själv. Och även de problem som man kan tycka känns så jävla triviala när man upplever dem själv behandlas med respekt och ömhet och tas liksom omhand, de förminskas inte till något obetydligt.
Man känner liksom att man inte är ensam.

Och så älskar jag att man typ blir överraskad över sina egna känslor för karaktärerna. Vissa typ smyger sig på. Adam liksom. Vilket jävla freak han är i början. (På riktigt. Freak.) Och nu är jag typ kär i honom. Och Jessa. Hon är min favorit. Inte BARA för att hon heter så som Lilly sa mitt namn när hon var liten utan även för att hon är... bäst, bara.

SE DEN HÄR SERIEN! JAG BER DIG.

The Carrie Diaries

Har en lugn morgon med frukost framför nya avsnittet av The Carrie Diaries. Fördelen med att lägga sitt eget schema :)

Jake ♥ Marley

Rachel och Finn är så 2011. ;) Jag gillar faktiskt Jake & Marley´s storyline bättre, även om Finnchel förstås var en klass för sig. Grejen med Glee är ju att är man inte en invigd så framstår det nog som så sjukt töntigt... men om man aldrig har sett det så missar man ju hela grejen med hur de driver med sig själva - och det är det som gör att de mer seriösa bitarna inte blir pinsamma. Värt att påpeka.

Serietaaajm

Helgen går mot sitt slut, Nizze är hämtad och lugnet har totalt infunnit sig igen. Och jag har bara kollat på Cougar Town av mina serier den här veckan, så nu har jag nya avsnitt av Revenge, Hart of Dixie, Glee och The Carrie diaries att glo på! Ett, två, tre - SOFFLÄGE.

Jag fick A i Datorteknik1 också! :D

Och om det har vi väl bara en sak att säga:

Hooollaaa! (nej, inte "Hola", utan holla)

Idag har det varit lite lazy day på schemat, faktiskt. Från att vi var och handlade vid 13-snåret så har jag mest bara lullat runt, läst, tagit en tupplur på soffan med Puff, lagat mat, tagit en ganska stillsam kvällspromenad med Tobbis och tittat på det första avsnittet av Downton Abbey. Åh, det var lovande! Så fina karaktärer. Har hela första säsongen laddad, lär bli att jag plöjer den andra också inom kort... Bara en känsla jag har. ;)
Imorgon är det en ny 07-morgon så det är dags att nanna kudden nu. HAHAHA åh det uttrycket måste vara det töntigaste ever. Oh well. GOD NATT!♥

Nu blir det jobbhelg.

Tre heldagar på raken, waaaaay. Tur att jag har laddat med frukt!;)

Nu ska jag kolla på nya Revenge som Tobbis har fixat till mig. Förra avsnittet slutade typ med KATASTROF. KATASTROF!!!!!! Mmmhmm.
Okej. Farväl!

REVENGE♥

Topmodel Sverige?
Ska man ge det första avsnittet en chans kanske? Stylist-Jonas och Isabella är ju en lovande programledarduo faktiskt.
Vi kör på det.

Eller kanske inte, för Tobbe har fixat 4 avsnitt till av Revenge åt mig! :D Det är min senaste hookup, skulle faktiskt vilja påstå att det är den bästa serien sedan Fringe... och kanske Menthalist. Har sett 9 avsnitt so far, det är så sjukt spännande att jag döööööör! Hahaha. Okej. Hej.