En tanke:

Det blir ju alltid högre volym i reklampauserna på tv, ni vet? Är det för att de vet att man lätt går bort från soffan då? Så att man ska höra all reklam även om man är på toa, i köket eller slösurfar på telefonen (och rycks tillbaka till verkligheten av den absurda ljudvolymen)?

Det var allt. God natt!

Jag älskar New girl♥

Varje morgon tisdag-fredag så tittar jag på avsnittet som TiVo-Jax har spelat in åt mig kvällen före. Det finns ingen bättre underhållning att starta dagen med, fo realz y'all.
Det här citatet var så bra att jag var tvungen att anteckna det mitt i frukosten - jag hade behövt höra det här när jag hade som sämst självförtroende innan jag kom in på programmerarutbildningen! :D

Ett litet hej.

Vad har jag gjort idag då? 
Jaa... Jag har skrivit en kravspecifikation till min kommande hemsida till webbutvecklingskursen, ätit majssoppa (som blev över från igår), gått på lunchpromenad ute på Lövet med le wimmie, öppnat rolig post från cdon (♥), tränat, ätit pasta, tittat liiiitelite och inte sådär jättesuper-engagerat på hockey med Tobbis, kollat på Simpsons, pms-hetsätit 2 rader mintkrokant och slutligen skrivit ännu lite till på min kravspecifikation.
Jomensåatteehhh. PRODUKTIV DAG! 

This girl DO love Jax

Skulle det vara fel att önska mig en sådan här tröja av Tobbe till alla hjärtans dag? ;D

#Bestbuds

Det är dags igen - för SUPERBOWL COMMERCIALS! Bästa sändningstiden på hela året i USA = det brassas på som tusan med reklaminslagen. 

Förra året grinade vi (lyckliga tårar) till de här två bästisarna (#bestbuds):



... och i år grinar vi ännu lite mer till de här två:

Carrie - vem ÄR du egentligen?!

Jag kollar ju på The Carrie Diaries och jag tycker det är en söt serie med skön nostalgivibe. Men det främsta skälet till att man kollar är ju för att man älskar Carrie! (Och är kär i Sebastian Kydd, förstås.) Och man skulle äntligen få veta mer om hennes historia - för det är egentligen inte mycket som ursprungsserien förtäljer om det: Carries ungdom (och större delen av de andra tjejernas också, för den delen) är dold i en mystisk dimma.

Men nu när jag ligger i sängen och slökollar på de där gamla SATC-avsnitten som man sett såå många gånger (på trean, vardagskvällar) så blir jag mer och mer irriterad. Irritationen BORDE ju riktas mot The Carrie Diaries eftersom manuset är skrivet lååångt efter originalserien, men istället blir jag arg på vuxen-Carrie. Som igår, när hon berättar för den där knasiga herren på Vogue att hennes pappa lämnade familjen när hon var 5 år och att hon inte pratat med honom sedan dess. WTF??????? Jag vill skrika:
"NEJ CARRIE; NU LJUGER DU! Din pappa tar ju hand om dig och din punkiga lillasyster under er uppväxt! För din mamma DÖR! DÖÖÖÖR! Och ni alla tre är så ledsna, men klarar er ändå bra eftersom ni har en så fin relation."
Och förra veckan blev jag arg eftersom de nämnde något om hur Carrie och Samantha träffades och det stämde inte alls ihop med TCD's storyline.

Men på allvar: Vad är det för fel på manusförfattarna till The Carrie Diaries? Om man nu ska göra en prequel till en så älskad serie - varför tar man sig sådana extrema friheter när det kommer till de mest fundamentala fakta? Har de ens SETT originalserien?
Och jag förstår att de kanske inte tänker att det är samma målgrupp som ska se på tonårsdramat om Carrie, men de måste ju ändå ha räknat med att vi är en stor grupp som "växte upp" med Sex and the city som skulle tycka det var roligt att se den här serien?
Jag menar... att a) hennes pappa lämnar familjen när Carrie är ett litet barn och låter den ensamstående mamman ta hand om Carrie (och systern?) (SATC) och b) mamman dör i cancer när Carrie går i high school och pappan är very much närvarande och curlar både Carrie och Dorrit (TCD) - det är två väldigt skilda scenarion som dessutom bäddar för två väldigt skilda erfarenheter av hur män är och beter sig. Kunde de åtminstone inta ha synkat den detaljen?

Jag har inte läst The Carrie Diaries-böckerna, men serien är ju baserad på dem. Så egentligen är det väl manusförfattarna till SATC som tog sig friheter - men å andra sidan så är TCD-böckerna skrivna efter att serien blev så stor. Nåja. Nu har jag fått det ur mig, nu kan jag gå vidare i livet. Amen.

LOOK AT THAT BEAUTIFUL FACE!

Nope. En till. Bara för att jag saknar Opie.

ALLTSÅ JAG ORKAR INTE! TOO MUCH HANDSOMENESS. [dör]

Lycka är en ny säsong av GIRLS och en katt-kopp med te.

Ett av de finaste tv-serie-ögonblicken (Jag saknar Fringe!):

"Only you" med Yazoo var med i avsnittet av The Carrie Diaries som jag tittade på till frukost idag, vilket makes sense eftersom den serien utspelar sig på 80-talet. Att höra den fick mig att komma att tänka på en av mina favoritscener i Fringe - där den är med, förstås. Och det var nog första gången jag hörde originalversionen av den, när den var med i Fringe. Faktiskt.
Lustigt nog, sett ur dagens perspektiv dårå, så är den med i den sista scenen av det första avsnittet på den sista säsongen (hängde ni med?) - som utspelar sig i framtiden. Den dagen den spelas i en tv-serie som utspelas under nutid så ska jag hojta BINGO.

ANYWAYS. Scenen är så fin. Walter är nog tv-världens direkta motpol till Sheldon Cooper, som jag anser vara den mest överskattade karaktären i världshistorien, typ. Han är med andra ord den mest underskattade karaktären, och det säger jag enbart eftersom Fringe har en lite speciell tittarkrets. Det är inte en serie för alla, det förstår jag. Även om jag inte förstår det. FÖR DET VAR SÅ JÄVLA BRA.
Jag och Tobbe - inte MIN Tobbe, utan Tobbe K - hade en diskussion om Walter under en fest och då sa Tobbe något som jag trots de dåvarande omständigheterna minns helt glasklart:
  "Han som spelar Walter [John Noble]... Han gör det så bra att man bara vet att han är en sådär fin människa på riktigt också."
Kunde inte sagt det bättre själv! Och den här scenen visar verkligen prov på det.

Så, with no further ado, här kommer klippet! (Om ni inte tittar så blir det inga julklappar!)

Tre saker som gör mig lycklig när jag är sjuk.

Det här skulle jag ha postat går, men det glömdes liksom bort. Idag mår jag mycket bättre och försöker få lite plugg gjort! :)

1. Att äntligen få testa Harney & Sons Holiday Tea. Det påminde liiite om Kusmi´s julte, vilket inte är konstigt eftersom de har ungefär samma smaksättning. Dock så upplevde jag det här som snäppet bittrare. Kan det vara att salvian tar större plats i detta? Jag gillade det i a f, men det är nog inte ett te för alla.

Det är lite som jag: Lite knepigt, men när du väl har vant dig så kan du nästan inte låta bli att gilla det. ;) Hähähä.

2. Att upptäcka att det finns nästan en hel säsong av Downton Abbey som jag inte sett. Lyckan! Så himla mysigt. Älskar Downton. Och eftersom vi är ikapp den sjätte säsongen av SoA nu, där allt - ALLT!!! - är KAOS... så är det trevligt med Downton Abbey, där man åtminstone kan vara någorlunda säker på att ingen torteras, kidnappas eller blir skjuten i huvudet under ett avsnitt. Ahhh. Det är bara så... trivsamt.

 3. Min filosoferande knubbis♥ Han är ju bara så bedårande! AAAH! Titta bara på de där utvända tassarna och de vita, långa och tjusiga morrhåren. Han är fortfarande lite uppsvälld av kortisonkuren (som äntligen är helt klar) men det får honom bara att se ännu gosigare ut ju! :D GOSENOSE.

Post högskoleprovet-mys

Jax hade spelat in New girl och Trophy wife till mig idag när jag var borta. Utan att jag behövde be om det alltså - han trodde bara att jag skulle gilla dem. Och det gör jag ju!
Åh. Älskar verkligen min Jax. (Min TiVo alltså, om ni inte läst gårdagens inlägg.)
Notera även min nya Månses-kopp! Fiiiin.

In the name of TiVo! ♥

Julen kom tidigt till Höjdgatan i år. 
Och den anlände i form av en box och en kontroll med färgglad text på.

Detta är KÄRLEK. Jag tycker att comhem borde ge alla tv-älskare som har jobb som kräver att man arbetar kvällar och helger en alldeles egen TiVo. For the good cause, liksom.

Jag har givetvis döpt min efter mannen jag älskar mest i tv-serien jag älskar mest, så från och med nu kommer jag att längta hem till Jax så fort en jobbhelg är avslutad eller ett segt bokningspass är till ända på eftermiddagen. Men han kommer även att hjälpa mig att plugga i lugn och ro utan att tänka att t ex Hollywoodfruarna eller Simpsons börjar snart - för han spelar in det åt mig så att jag kan titta när jag har tid. Varje vecka, om jag så vill.
DESSUTOM har han lovat att spela in Scooby Doo till Lilly, så att hon alltid har några avsnitt att kolla på när hon kommer hit och hälsar på. Det gör vi tre tummar upp på tycker jag!

Efterlängtade fredag!

God morgon!
Jag har ätit superfrukost (gröt, surdegsbröd från Konditoriet och givetvis en jättekopp med te) framför Hollywoodfruarna som jag glömde bort (!!) i tisdags kväll. Vi kollade på Sons of Anarchy istället. Det är fan den bästa serien... typ ever. Vi har plöjt en säsong i veckan de senaste tre veckorna. (Om det inte hade varit för att vi kollar på det tillsammans och jag därför måste anpassa mig efter Tobbes arbetstider och sånt tjafs - hehe - så hade jag nog varit ikapp den 6:e säsongen nu.)
Outlaws, irländare, killar med ärr, skägg och ovårdat hår och den ultimata supermorsan (som bokstavligt talat kliver över lik för sin familj)... Och överallt dessa GRYMMA MUSTASCHER!!! KAN DET BLI BÄTTRE? EHHHHHHH - NEJ??

Jag tänkte vika förmiddagen åt att plugga lite, sedan träna - därefter blir det fan HELG.

Dagens skoj (jag hatar ordet skoj, bör ni veta. När jag använder det är det på ett YTTERST 90-taligt ironiskt sätt):

Jag älskar Suburgatory. Väntar ivrigt på den tredje säsongen. Etc etc etc. Min favorit utöver huvudkaraktären Tessa är DALIA. Hennes lobotomerade sätt är så underbart. På riktigt.

Här ska hon visa Tessa att hon VISST kan blinka, trots allt smink.

Och här gör hon en sång för att få tillbaka sin nanny/städerska som har börjat jobba hos en annan familj:

Här wailar (... sort of) hon lite snyggt till Happy Birthday:

Hollywood time!

Dagens bästa nyhet måste ju vara att Gunilla hoppar av Hollywoodfruar! Jag orkar inte ens titta när hennes inslag är, blir så sjukt illa till mods bara av att se henne. Ugh.
Men Hollywood-stunden är ju helig ändå förstås. Och den obligatoriska koppen te som ingår;)
Usch, det syns inte direkt på bilden (tack och lov) men det syns på mina händer att jag haft mycket att tänka på den senaste tiden. Mina naglar är så sorgligt nerbitna att de knappt ens kan kallas stumpar. :( Jag gör det utan att tänka på det när jag är fokuserad. Oh well.

Nej sluta!

Det här inlägget skulle postas imorse, men jag råkade maila det till min gamla blogg istället, haha. Vet inte ens varför jag fortfarande har den mailadressen i telefonen!

Jag var med om något jobbigt i söndags. Mitt i frukosten så började de köra någon musikvideo med landslaget i damfotboll på Nyhetsmorgon. Det sjöngs och dansades och det var så fruktansvärt pajigt producerat alltihop - sång, dans, musikmixande och filmning - att man inte bara ville gömma sig bakom skämskudden: man ville kväva sig med den. Jag LED med tjejerna i videon. Det var som Ica-reklamen som går just nu (med en av fotbollstjejerna som ska vara sponsrad av Ica och tipsar om chips och läsk för att återhämta sig efter träningen) fast på riktigt. Jag ville klösa mig i ögon och öron för att slippa se och höra, men jag var som förstenad. 
Själva musiken fick Günther att framstå som ett musikaliskt geni. Det. Var. Traumatiskt.

Tjohej

Lördagsfrukostbilden. Som ni saknat den.

Tre grejer bara:

Ett: Jag lyckades haffa den sista varmrökta lax-filén på Kvantum när vi var där för en stund sedan. SCORE.
Jag tror dock att killen i disken var ny, för han snålade lite på pappret och nu luktar mina händer rökt lax för resten av helgen. Eller mitt LIV. Nåväl, näväl.

Två: Varför går hälften av alla vi sett idag - och det är många, för lite dimma hindrar uppenbarligen inte Nynäshamnarna från att ta sig ut! - runt i Arktis-expedition-mundering medan den andra halvan går klädda i typ shorts (det vettiga alternativet)? Okej att solen inte gassar, men KOLLAR NI PÅ TERMOMETERN INNAN NI GÅR UT ELLER?? Vår visade på 18 grader när vi gick ut till bilen. Känner jag ett trängande behov av stickade sockar, vinterjacka och halsduk då? Svar NEJ. Människor alltså. Vilken lustig ras vi är.

Tre: Sverige andas och lever två saker idag: Hockey och/eller Eurovision. Hockeyn: Okej. Jag önskar bara att jag inte blev så generad å andras vägnar när de facebookar saker som "Kom igen nu grabbar!" och "sååå taggad för hockeyn! Kom igen Sverige!".  Det är ett gissel. Men Eurovision i år... Låten är så banal att jag vill klösa mig i både ögon och öron när jag hör den. Fast det är förstås kul att det är i Sverige (Tack, Loreen!)... och att CASCADA tävlar för Tyskland. Men annars: näe. Vi kommer få kvala nästa år, det är mitt bet.

GIRLS just wanna have fun (?)

Jag har plöjt igenom båda säsongerna av "Girls" den här veckan. (Den tredje spelas typ in as we speak. Längtar så jävla mycket!! Wargargblll.) Mer exakt började jag nog kolla i... onsdags eller torsdags kväll, och blev klar idag. Men det är ju bara 10 30-minuters avsnitt per säsong, vilket är typ hemskt. För det är så bra. Ju. Jag måste nog se om dem faktiskt. Jag har typ grinat x antal gånger till det enbart för att de fångar den delen av livet som vi befinner oss i så jävla bra. Jag vet att det låter som en överdrift, men jag menar det när jag säger att den här serien fan har... befriat mig på något sätt.
För det första är det den rent ytliga aspekten: De är VANLIGA brudar (och killar), de ser ut som vi tjugo-nånting gör och de är skitsnygga på sina egna personliga sätt. Men främst är det historierna som är så bra. Förstås. Tankarna, ångesten, pressen att bevisa något - för världen, för föräldrar, (men mest) för dig själv. Och även de problem som man kan tycka känns så jävla triviala när man upplever dem själv behandlas med respekt och ömhet och tas liksom omhand, de förminskas inte till något obetydligt.
Man känner liksom att man inte är ensam.

Och så älskar jag att man typ blir överraskad över sina egna känslor för karaktärerna. Vissa typ smyger sig på. Adam liksom. Vilket jävla freak han är i början. (På riktigt. Freak.) Och nu är jag typ kär i honom. Och Jessa. Hon är min favorit. Inte BARA för att hon heter så som Lilly sa mitt namn när hon var liten utan även för att hon är... bäst, bara.

SE DEN HÄR SERIEN! JAG BER DIG.

Det man ABSOLUT INTE vill ska hända när man fixar håret:

Hahahaha. Åh. Hennes min. Så underbart. För övrigt tycker jag att Tori är sjukt lik Kristen Bell! En 13-årig Kristen Bell. :)

Pillowtalk.

Hellooo!

Tobbe ska göra lite jobb inatt (hemifrån alltså) så laptopen får hjälpa till att värma upp sängen här med mig. 

Hehe. Närå. Det egentliga skälet är att jag vill se "The Mindy Project" utan att somna i pausen och då funkar det inte att jag ligger och varvar ner till "The new normal". Hence the laptop, alltså.

Maria & Mindy var bra idag! (Förstås.) Jag blev sugen på vin. Kaloririkt, metabolismhämmande vin. Mmmm. Varför gör Gud allt riktigt bra till något samtidigt lika grymt dåligt? Ostbågar, vin, Simpsons Halloweenavsnitt (BESVIKELSEN varje gång Treehouse of horror dyker upp i vinjetten när allt jag vill se är mina älskade vanliga reprisavsnitt). Och jeans-leggings. (Så bra i teorin men så hopplöst i praktiken.)  WHY? 

Oh! Nu börjar Mindy! Mindy no 2 för kvällen, that is. Gonatt!♥