onsdag 28 augusti 2013

Att ångra en uppgradering av ett operativsystem är som att grina över en misslyckad ny frisyr.

vid tangenterna: Jessica kl. 10:53
Det är med andra ord inte så jävla mycket att göra åt saken. 
MEN det hindrar mig ju inte från att gräma mig över det. Här kommer mina första tankar om detta.

Jag brukar verkligen inte ha något emot förändringar och uppdateringar av funktioner, men Windows 8 kändes som ett så mycket större steg framåt (antar jag?) än jag hade räknat med liksom. För det första så älskar jag Windows 7. När man uppgraderade från Vista till det så var det ju typ som att stiga in i operativsystem-paradiset: Det som man kanske stört sig lite på var bortplockat och det man saknat eller inte ens visste att man saknat hade förbättrats eller tillkommit och allt var (och är) så enkelt och självklart och snyggt.
Men med Windows 8 så känns det lite som om man har lagt till en massa onödiga funktioner och ändrat utseendet för att det ska kännas så trendigt som möjligt och kanske inte så mycket för att det ska kännas självklart i mitt användande.

Sedan känns det ju sjukt overkill med appar till Windows. Kalla mig bakåtsträvande, men wtf? Jag har redan slösat tio spänn (ja, bara en tia... men LIKVÄL en tia!!) på en Instagram-app som var totalt värdobärdo (den som jag installerade gratis igår är stabilare och bättre)... och så kan man inte ens få en refund?
På google play har man ju typ 10 minuter på sig att testa en app och är den inte vad man önskar så trycker man bara på "återbetalning" och så är det alles gut liksom. Men inte här?

Och så måste jag förstås instämma i "VAR ÄR MIN STARTMENY?"-kören. För JAJAJAAA, jag förstår vad Microsoft säger när de hojtar att "den VISST finns kvar! Det är ju din startskärm nu!" men det är INTE ALLS samma sak, MS.
Detta:

... är INTE en liten knapp i detta tomrum:

Jag vill bara klargöra det. DET ÄR INTE SAMMA SAK. Med det sagt så vill jag dock framhäva att detta garanterat är något man vänjer sig vid förr eller senare (jag tror Tobbe har gjort det och han har kört 8:an i snart ett år). Men det kan ju ta sin tid eftersom den funnits där sedan Windows 95. Ju. Vi gamla trogna Windows-användare måste få tid på oss att läka detta sår. Jag kan känna lite att det hade varit bra om man kunde få behålla det "gamla" snittet från 7:an, typ på samma sätt som man kunde gå in och se den gamla sorteringen av Kontrollpanelen förut. (Det är borttaget nu. MS tycker nog att man bör ha vant sig vid den "nya" sorteringen och utseendet vid det här laget. Hehe.) Det hade varit underbart. För jag förnekar inte att den här versionen är ljuuuvligt snabb och "flytande". Men jag saknar verkligen min Start-knapp.

Någon som hade lämnat en  mycket positiv recension på Win8´s produktsida på cdon skrev apropå den saknade menyn såhär:  "Och handen på hjärtat, hur många av er användare öppnade program genom startmenun - helt ärligt nu!".
Ehhmm... Jag? Och typ många andra med mig skulle jag tro? Jag ser framför mig hur denna person sitter framför en dator vars skrivbord är så täckt med genvägar till varenda litet program som finns installerat på datorn att han inte ens minns vilken semesterbild han har som bakgrund.
Hahaha. Härlig kille. (Jag menar inget illa, ville bara peka på hur olika uppfattningarna tydligen är om denna hemska akt som Microsoft gjort i o m knappens avlägsnande.)

Jag får nog återkomma med ett inlägg om hur mitt intryck förändras med tiden. Det blir nog bra till slut.

2 kommentarer :

Anonym sa...

Dags att gå över till Mac?

Jessica on 28 augusti 2013 kl. 14:37 sa...

Hahahahahahahahaha. Den var bra.

 

Dear Jessie Copyright © 2014 First template by Antonia Sundrani Vinte e poucos