En lugn och fin fredagskväll (i ordens sanna mening)

Det var så mysigt att få hem Tobbis igen igårkväll efter att snökaoset hade tvingat oss att sova utan varann i EN HEL NATT. (☺) Jag sov som en baby! Konstigt med tanke på hur stressad jag känner mig för tillfället, men gudarna ska veta att det var guld värt. 

Vi kände inte för att försöka gräva fram bilen ur snön på parkeringen det första vi gjorde såhär på fredagskvällen, så istället för att ta den vanliga fredagsmys-shoppingen på Kvantum så gick jag och mötte Tobbis på Willys när han kom från bussen och sedan hämtade vi pizza på Al Porto och pulsade hem i den knarrande snön.
  "Ja, nästa gång vi äter härifrån är väl den 23:e då", konstaterade Tobbe. Han är ju insvuren i det som från början var min, pappa och Julias tradition - att äta sen pizzalunch/middag på Al Porto dagen före julafton. Numera är ju Kerstin också med och Jenny, Jens och barnen har varit med något år också. Men jag och Julia är stenhårda på det där och påminner pappa om det varje år - "Glöm ICKE pizzan på dan före dan!". Haha. Den är helig.

Vi har bara tagit det jättelugnt ikväll, efter pizzan landade vi i soffan som två små trötta vantar, kollade på slutet av Antiques roadtrip och knaprade på lite chips till Simpsons (Willys har inte "rätt" naturgodis, så jag får ta det imorgon istället). Sedan hamnade vi framför datorerna, Tobbe med sitt spel och jag med programmering (som jag gav upp för dagen efter att jag börjat grina för 43:e gången idag) och därefter något så exalterande som HTML/CSS/JavaScript-videos som ingår i webbutvecklingen. Underbart lättbegripligt och logiskt efter en veckas java-relaterad ångest.
Nej, nu måste jag gå och kolla på Modern Family! Puss!