VÄRSTA SUPERLÖRDAN

Jag älskar den här dagen! Allt bara är så bra. Fast det är det mesta just nu. Både jag och mina vänner tycks ha värsta flytet just nu. Det gillar jag. Såklart. Duuuh.
Men den här dagen! Den är så bra, bara. Sådär så att jag vill sätta utropstecken efter varenda mening och inte ens bekymrar mig över att det ser helt efterblivet ut! SÅ MYCKET TYCKER JAG OM DEN HÄR DAGEN. ÅKEJJJ?

Vi åkte upp på stan, det var trångt och fullsmockat på den stora parkeringen (eftersom det är Skärgårdsdagen) så vi åkte till den lite mindre, borta vid gamla Posten. Den var också full, men precis när vi kom så var det en bil som skulle åka - så vips! så fanns det en parkering till oss. Hurra!

Jag kände ett sådant flyt att jag inte ens fick något psykbryt när min mobilkamera vägrade fokusera på rosenknoppen som jag ville ta kort på istället för kvistarna bakom den. Tobbe verkade helt konfunderad över detta.

Nere i hamnen var det ju marknad och jag hade hoppats på att det skulle finnas ett stånd med te - och det gjorde det förstås. Dessutom hittade vi ett par presenter till någon som fyller år inom kort. Wihooo!

NordicIce var representerade nere i hamnen också och de hade en tävling där de mätte hur hårda skott man sköt. Tobbe såg längtansfull ut och var ju tvungen att vara med, förstås. När vi kom dit så stod en medelålders kille som såg smått påverkad ut (runt 11.30 på dagen, bör tilläggas - men jag dömer ingen!! ;D) där och sköt . Hans hårdaste blev 77 km/h.

När Tobbe klev fram så sa herren lite halvsluddrigt: "Om du skjuter hårdare än 77... då blir jag... IMPONERAD".
"Okej" sa Tobbe snällt. Och så sköt han sina tre puckar och samtliga blev över 100. Han vann ÄRAN att stå på griffeltavlan. Hahaha.

Efter Tobbes famösa bedrift begav vi oss upp på stan igen och styrde kosan mot Thorssan för lite lunch. "OM  de har Tunamelt idag så tar vi lunch där!" sa jag och höll tummarna så att de blev blå.

Tobbe tog en sådan förut när vi åt lunch där (som jag fick smaka) och sedan dess har jag varit såååå sugen på att ta en själv, haha. Men varenda gång vi har varit där sedan dess så har de antingen inte haft det den dagen eller så har vi varit för sent ute så att de hunnit stänga köket.
  Idag när vi kom in så noterade jag sorgset att de inte hade sin Tunamelt-skylt framme på disken. Ajaj, dåligt tecken. Jag sa "Ni har ingen Tunamelt idag alltså?" och tjejen bakom disken sa att hon inte visste... Så frågade hon en av de andra tjejerna - och hon sa att det gick att ordna ändå!
SER NI FLYTET? WAAAHHHH!!!
Sjuuuukt gott var det. SJUKT gott.
Det är alltså varm tonfiskröra på en macka med smält ost ovanpå. Guds gåva till... MOI och min mage!

Väl hemma igen så har vi lördagsfikat. En mycket viktig tradition. Jag tog en päronbiskvi till mitt After Eight-te. Grymt.

DESSUTOM så har jag känt mig riktigt piffig idag! Sminket blev bra på en gång, håret också - och det tog inte 40 minuter bara att välja kläder, utan det jag satte på mig satt bra och kändes fint på en gång. HUR OFTA HÄNDER DETTA? I synnerhet när man vill bli klar snabbt? Åtminstone mig; Typ aldrig.

Riktigt höstfin känner jag mig. Härliga tider.

Det är en sån här dag som man kan leva på länge.