Så mörk är natten i midvintertid...

Men se; Då nalkas Lucia.

Jag älskar Lucia. Och jag är medveten om att jag älskar allt just nu, men December gör det med mig. Allt är sådär extra fantastiskt i december. Maten och godiset smakar lite bättre (för att inte tala om chipsen och ostbågarna - i bisarra mängder - som jag och lillasystern goffar i oss på vår numera traditionsenliga filmkväll den 25:e, när vi ruttnat på allt sött), kärleken är finare än någonsin, hemmet är extra mysigt, katterna är extra gulliga - till och med bråk som äger rum i december leder till bättre saker. Det där sista inbillar jag mig i alla fall. Men ni hajar grejen.
Lucia är magiskt. ELVA NÄTTER FÖRE JUL, liksom. Man riktigt hör hur julen närmar sig med öppen famn! Hur den ba: "Kooomsi kooomsi".
Blir man inte lycklig då, va?
Eeeeeeeeeeeeehhhhhhhhhh, JO.

Bilderna är tagna här hemma ikväll. Äntligen börjar amaryllisen slå ut! Helt galet mörkröd är den. Som sammet. Fint.

Nu ska jag gå och lägga mig, såhär tolv nätter före jul.;)