Do you hear what I hear?

Späckade dagar just nu, precis som det ska vara innan jul. Bloggen blir lidande då - tack vare bloggers bristfälliga funktionalitet när det kommer till appen och mailinlägg. Sorry!

Folk blir koko i huvudet de här dagarna, det är bara att konstatera. Och det är på gott och ont! Orkar inte ens gå in närmare på den saken. ;)

Utbudet i affärerna kändes ganska utplockat idag - men jag hittade min julaftonsklänning! Otippat nog på H&M - jag hade räknat stenhårt på Gina, men icke! Den här är sååå söt och fin. Det kändes som i en film när jag strövade runt därinne och så plötsligt lyser det upp framför mig och - tadaaahh! - där, mitt i ljuset, hänger min klänning, i all sin perfektion. Och i rätt storlek. Hör ni hallelujakören som stegras? Det var ingen kö till provhytterna. Jag menar: DET VAR INGEN KÖ TILL PROVHYTTERNA! När händer det?? Jo, det ska jag berätta för er: när ett julmirakel inträffar. Och väl i provhytten så föll den precis sådär fint som man vill att en fin klänning ska falla, tack vare tyngden i tyget och skärningen som är precis där den ska vara. Jag har ingen bild på den just nu, men ni ska få se.
(Hahahaha, dåligt jag bygger upp förväntningarna nu. Ni kanske inte alls kommer tycka den är lika fin som den är i mina ögon, liksom. Nåväl, nåväl.)


Min gran fanns i alla fall kvar på Rusta!:D Hurraaa! Men 32-ljusslingan jag hade spanat in och planerat att få med hem var totalschlutt. Arrgh!! Den nya granen är så tät och stor att jag är orolig att 16 ljus kommer kännas futtigt. Får se hur jag gör med den saken.