Dagen har handlat om två saker:

Tatueringar hos Stefan:

Bio med min babe: 

Abraham Lincoln - Vampire Hunter

Jag hade ett öppet sinne för den här filmen - tänkte att antingen är den svintöntig eller grym. Det blev det senare. Jag är glatt överraskad och både fascinerad och road av det smått genialiska i att man ens kan få idén till en sådan här story. Kärlek till den personen.

Sometimes I get nervous when I see an open door

Hmm. Jag behöver verkligen prata med Stefan (aka "min" tatuerare). Boka någon liten tid. Jag har diskuterat lite med honom på jobbet under våren (han jobbar ju även lägligt nog i hamnen) och jag har mest smågrejer jag vill fixa. En detalj på The Killers-citatet på vänsterarmen som stör mig, en pärla åt Jolene på fjädern på den högra (Lilly är på mig om det med jämna mellanrum), ifyllning av "Det löser sig" på foten (såg häromdagen att det behövdes - igen. Fötterna är mest ovärt att tatuera, om man ska se det som en livsinvestering. Just sayin´) oooooch en liten ny också. Jag har flera idéer men ska försöka bestämma mig för en.

Jag jobbar 09.00-21.30 imorgon - känns dock lite lyxigt att inte börja 07.00, vilket jag ju gjort varenda jobb-måndag den senaste tiden. "Sovmorgon". Höhöhö.

You´ll always find your way back home

På bilderna: Lizzie nu ikväll, i sann prydnadskatt-anda samt moi, på jobbet tidigare idag.

När jag har en pissig morgon och humöret bara är surt, surt, surt när jag kliver ut genom porten för att gå till jobbet - då sätter jag på Hannah Montana/Miley Cyrus på Spotify:en. Ibland är Disneychannels skapelser det enda som duger, liksom. Jag vet inte varför, men oftast hjälper det. Det är så lättillgängligt men ändå peppande liksom. Glatt. Motsatsen till surt.

Ni fattar.

Nu har jag bestämt hur jag ska ha semester i år. Lite senare än förra sommaren blir det, jag vill vara klar med högsäsongen när jag går och komma tillbaka när den är över. Sååå om det blir som planerat så flyr jag fältet innan Stockholmsveckan drar igång, haha. :)

Jag är sugen på nya tatueringar. Jag har typ fyrtio olika små idéer känns det som. Vissa är motiv och vissa är ställen jag vill ha något på. Gaaah. Det är inte bra att ha sin tatuerare närvarande på sin arbetsplats - man blir påmind om det hela tiden då jue!

En grej jag tänkte på när jag gick till jobbet för någon vecka sedan: Är det inte ironiskt att de vita strecken på övergångsstället blir röv-hala när det blir kallt? Borde inte de vara typ antihalk-behandlade, liksom? Jag vet inte hur många gånger jag hållit på att ramla när jag går över Nynäsvägen nu i vinter.

Waaaahhh!

Jag är kär i den här tatueringen! Hur fiiiiiin??? Jag skulle inte vilja ha den på just den platsen, men på den här tjejen var det grymt. Jag vill också ha en tekoppstattoo!

(bild via weheartit)

Aouch?

Varje gång jag ser bilder som denna så ryser jag lite. Eller mycket. Och fascineras lite ofrivilligt, samtidigt som jag ställer mig en aning frågande till hela grejen.
Ett: Varför tatuera sig där? För att showoffa tattoon måste man göra denna minst sagt tveksamt sexiga gest.
Två: Bara tanken på att låta tatueringsnålen gå där... huuuuuu. Måste kännas sjukt obehagligt?!
Vissa motiverar ju sina tatueringar på relativt osynliga ställen med att "jag vet att den finns där och den glädjer mig", men jag hänvisar till punkt ett igen där.

Bara så.

Yaaay, it´s alive!

Bloggers inloggning har legat nere nu på morgonen. Det verkar vara ett genomgående tema just nu med strulande bloggdomäner. Apjobbigt!
Jag hade inte ens något planerat inlägg, men bara vetskapen att jag inte KAN blogga om jag skulle vilja det är stressande. Stört.

Under tiden jag inte kunnat blogga så har jag pysslat med småsaker på datorn. Kollat igenom bilder och blivit sugen på att göra en fotlänkstatuering á Nicole. Vilket jag förvisso haft som en liten tanke i bakhuvudet så länge jag kan minnas [läs: så länge som Nicole har varit min fejvo, dvs de senaste 6 åren åtminstone].
Fötter är ju så fula i allmänhet att alla förbättringar är välkomna, liksom. Det faktum att foten knappast är mitt favoritställe att tatuera rent "bekvämlighetsmässigt" (det ordet hittade jag just på, va?) är en mindre betydande faktor.
Fast jag skulle nog ha en annan symbol än korset. En fjäder kanske? ;D

Mer av dessa White Ink Tattoos

Nästa tatuering jag gör ska bli något litet i bara vitt bläck. Jag är KÄR i det. Och jag har några olika idéer. Får se när det blir bara, jag har ju lovat min babe att ta det lite lugnt nu. (;

bilder via weheartit/google

Varför skynda på, när den tiden snart är här ändå?

En sann 18-årsritual; Den första tatueringen!

Julia fick sin gjord av Stefan igår, en Winnerbäck-text på armen. Så fin! Mattias & moi var med som sällis. Mattias var mer nervös än Pulia tror jag, haha. De är så söta.

Jag minns när jag köpte Ugglas "Klassiska mästerverk" i 9:an och hörde "1:a gången" för... ja, första gången. Jag tänkte direkt på Julia då. Och då var jag ju ändå själv bara en lillskit. Sedan har de där storasyster-känslorna kommit fram varenda gång jag hört den genom alla år. Så självklart poppade den upp i huvudet nu, när jag skulle göra ett grattis-inlägg till mitt lilltroll. Det var liksom ofrånkomligt. 

Älskade lilla lillasyster, jag vet att vi kan vara riktiga pain in the ass ibland... Men vi älskar dig ju så mycket. Och det enda skälet till att vi är så jobbiga är för att vi känner dig så väl. Och för att vi också har varit tonåringar för inte så länge sedan.Tack för att du låter mig vara din vän utöver att vara din syster.
Och för att du förstår lyckan i att hitta den ostigaste av de ostigaste super-ostbågarna.

"Och plötsligt så har du nått fram till den dag då du ligger och tänker som jag;

Varför längtar du så, när det går så fort ändå?"

Svullna handledernas klubb pt2

Den här är värst! Föga otippat förvisso.
Sent from my BlackBerry® wireless device

Svullna handledernas klubb pt1

Haha, tjusigt tjusigt.:)
Sent from my BlackBerry® wireless device

Glitter & Beads

Såhär är det dårå: Pärlorna representerar mina älsklingar. Ja, PÄRLORNA I MITT LIV, helt enkelt. 

Den lila står för Lilly & Jolene.

Den ceriserosa står för Julia.

Den ljusrosa för Jenny.

Den vita pärlan är mamma, pappa & Kerstins.

Den blå är Tobbes.

Och den gröna... är för mina bebisar förstås!! Alltså Lizzie, Puff & Bertil (vovven)!:):)

Textraden kommer från Gagas "Boys Boys Boys", om ni inte redan hade klurat ut det.

Mer exakt lyder den "you taste just like glitter mixed with rock n´roll".

Stefan var grym, som vanligt! Med honom är man i trygga händer.

cluedo

Jag har en date med Stefan igen den här veckan. Ja, en tatueringstid alltså. Det kan vara farligt att lära känna en tatuerare, haha.
Det blir två till den här gången också. Fast båda är ganska små. Förstås. Ni kommer aldrig få se stora blaffor på mig:) Just fyi.

Nu ska jag kila till jobbet. Farvääääl!<3

Taco, Semla, Melissa, Taylor & GaGa

Vi hade TACO FIESTA idag! Första gången som JAG föreslog taco till middag här hemma. Det brukar vara Tobbes förslag liksom. Men idag kunde han tacka Icas reklam för det! :D Dessutom tyckte Tobbe att vi skulle ha efterrätt också, så vi slog till på semlor att toppa med. Årets första! Fint det.

Jag lyssnar på min "gölsgölsgöls"-lista på mediaplayern. Det är bara låtar med Taylor Swift, Melissa Horn & Lady GaGa. Grymma göls, helt enkelt. Yop.

Jag har haft så sjuka drömmar den här veckan. Ändå har jag sovit så gott. Annars brukar jag mest minnas mina konstiga drömmar när jag sover dåligt och vaknar ofta, men inte den här gången. Nu sover jag som en baby men drömmer som en inventarie i Psychoville. Dock så har flera av dessa drömmar handlat om att jag är på väg att boka tid hos Stefan igen för en tatuering vi pratade om i helgen - fast det är saker som kommer i vägen hela tiden. Jag tror jag längtar efter att tatuera mig igen."Tror". HAH.

/Gonatt!<3

Fridaymuuus

Typiskt typiskt typiskt att det var just Frankrike vi skulle åka ut mot i handbolls-VM. Jag har fortfarande ett rejält horn i sidan till dem efter VM-finalen 2001. Bengan Boys var mina största och mest älskade hjältar då. SOM jag GRÄT när de förlorade! Har aldrig gråtit så mycket i sportsammanhang varken före eller efter.

Idag var jag, bobon & Tuva ute på Lisö i några timmar och myste med Jenny, Lilly, Jolene och en mamma från Lillys dagis och hennes tre barn. Lilly berättade att hon har sett Bolt (som hon ju fick av mig och Tobbis när hon fyllde år) 100 gånger. Jojomen. Det var så roligt att se henne busa med de andra barnen, hon såg så lycklig ut! :D
Hittills ikväll så har vi inlett fredagsmyset med thaimat som Tobbe plockade upp när han kom från jobbet. Jag tog Pattaya, 3 små rätter: Friterade tigerräkor, kycklingspett med jordnötsås och vårrullar. Känner mig lika fullproppad som en vårrulle nu. Gott var det dock. Nu ska min babe strax röra sig mot ishallen för träning. Själv funderar jag på om jag ska köra en stund på trappis innan Ally McBeal börjar vid nio. Jag har missat varenda avsnitt den här veckan! Och jag kan inte skylla på enbart jobbet heller, för de kvällar jag varit ledig så har jag GLÖMT BORT Ally! Dåligt. Katastrofalt, rentav. BOMBER OCH GRANATER!

För övrigt så är mina tatueringar i det smuliga stadiet nu. Det sunkigaste. :D Kan även tillägga att vintern inte är den behagligaste årstiden att tatuera revbenen på av det rent praktiska skälet att både dina händer och Helosan-salvan är iskalla när dui ska smörja in den jäveln.
Ska vi prata mer om mina tatueringar? De är nämligen det enda jag tänker på just nu. Jag är kär i dem.

Your candle burned out long before your legend ever did

(klicka för större)

"Tvillingarna känner man lätt igen på att de plockar med småsaker och skruvar på sig och alltid är i farten, och du har faktiskt svårt att sitta stilla mer än en kort stund. Du travar när du går, om du inte rentav studsar fram på omisskännligt Tvillingvis.

Du viftar och gestikulerar när du pratar, och eftersom du pratar oavbrutet om allt och ingenting med vem som vill höra på, så kan du ibland ge intryck av en väderkvarn! Det är Merkurius som behärskar dig och ger hela ditt liv sin rastlöshet, inte bara kroppsligt utan också själsligt. Du vet litegrann om allt möjligt, men du kan ingenting på djupet. Folk tycker du är kvick och rolig, för ingenting undgår din örnblick.

   Eftersom du är rastlös i sinnet verkar dina handlingar ofta motsägelsefulla, och du ägnar ditt liv åt en ändlös jakt efter något spännande som kan få dig att glömma bort tiden.

Du är klipsk och uppfinningsrik och bara en ständig utmaning kan hålla fast din uppmärksamhet. Och den utmaningen bör vara tillsatt med en stor portion humor, för Tvillingarna är skämtets tecken. Inget kan fånga din uppmärksamhet så som en människa med ett fantastiskt sinne för humor. Du är oftast slank och går nästan aldrig upp i vikt - du far ju omkring hela tiden. Många tvillingar lever "på nerverna" och den nervösa spänningen är Tvillingarnas karakteristiska utstrålning.
Sina sociala kvalitéer till trots så behöver varje tvilling också ibland få gå in i sig själv och fundera över livets allvar för att nå sann uppriktighet och balans."

ÄLSKAR MINA NYA TATUERINGAR.
Stefan är grym! The Man! Han gjorde min allra första tatuering också. Jag älskar att typsnittet på Gemini matchar det som min "namn-tattoo" är i.
Vi gjorde fjädern först - jag stryker foten från värsta stället att tatuera efter det, haha. Handleden kändes som "a walk in the park" efter den. Vi käkade Riesen och snackade skit under timmarna det tog. Hahah. Mysigaste tatueringstillfället ever.

Jag vilar från trappisen idag. Har bränt en massa kalorier med adrenilinkickar istället, haha.

I can see clearly now when the rain is gone

Vi gjorde en massamassamassa ljusa slingor idag (vi = Sara, jag satt mest och läste skvallerblaskor) och så kapade av de lite längre slingorna som var runt ansiktet, så att det blev en mer jämn page istället.
Jag är så nöjd så, som alltid. Passade på att införskaffa en ny flaska av Keune´s Silverschampoo också, det är GRYMMAST. Jag har haft någon variant från Lóreal senaste året, men det är verkligen värdelöst i jämförelse. Keune´s har så mycket pigment i att det nästan är svart i handen snarare än mörkblått, haha.
Ett tips där alltså, för er som bleker håret.

Jag körde trappis i ca 40 minuter nu ikväll. Man svettas som en gris efter 15-20 minuter, om inte mindre. Hahaha.
Jag kör de där övningarna som JJ visade i videon också, men jag har ju bara 5-kiloshantlar så jag orkar inte köra så många av den... än. Jag har självklart släpat mina handleds- och vristvikter till jobbet, för att ha när jag gymmar där... Kanske ska ta hem handledstyngderna igen...?

IMORGON SKA JAG TATUERA MIG! 2 st blir det.
Är lite nervös den här gången, för Stefan sa följande när jag visade exakt vart den ena ska vara:
"Ohhh ajajaj, vad ont det kommer göra - är du säker?"
Jo, tack du.
Men som sagt, jag lär ändå vara halvt avsvimmad större delen av tiden. Han tipsade om att jag kunde ta alvedon innan, det ska tydligen hjälpa lite åtminstone.
Men jag är TAGGAD till tusen! :D

Nu är klockan mycket, läggdags pronto. GONATT!!<3

Get over it.

Jag läste ett citat av Megan Fox för ett tag sedan, där hon sa att varje ny tatuering hon gör är som ett "Fuck you" till alla som säger åt henne att inte göra det.
Jag förstår vad hon menar. Herregud, bara för att jag planerar några tatueringar nu så betyder det inte att de är enorma och/eller ogenomtänkta. Jag gjorde min första tatuering när jag var 18. Nästa 2 år senare och den efter det ett år efter den andra. Sedan dröjde det drygt 3 år innan jag tatuerade mig igen, min senaste. Det betyder inte att jag enbart ville göra den enda tatueringen och den var den enda som tog form i mitt huvud under de där dryga 3 åren. Den enda grejen är att jag nu har fått tummen ur och ser till att agera istället för att bida min tid.

Den frågan som jag ruttnar fortast på är "Tänk om du ångrar den där sedan när du blir gammal?".
Varför skulle jag ångra mig? När man väljer att tatuera sig så vet man att den sitter där sedan. Man är medveten om att det är ett beslut som inte är lätt att ångra (men det är ju inte omöjligt numera, bör tilläggas).
 Jag är snart 25 år och är ung och stark nu. Det är nu jag visar min kropp och dess utsmyckningar - när jag är gammal kommer jag högst troligen inte göra det på samma sätt. Varför skulle jag ångra mina tatueringar när jag är gammal? De är ju en del av mig. En tatuering är som ett födelsemärke - fast ett snyggt, som du fått välja själv och som du inte behöver oroa dig för att det kan vara cancer.
Jag finner faktiskt den nästan skräckslagna respekten som många (gärna lite äldre) människor verkar hysa för tatueringar smått komisk. Herregud, det är ingen stor grej! Det är lättare att hitta en person med minst en tatuering numera än att hitta någon helt utan.

 Jag tänker inte försvara vad jag väljer att göra för att tycka mer om min kropp och för att glädja mig själv. Det är som sagt min kropp. De flesta av oss spenderar större delen av tonåren med att oroa oss över vad andra tänker om oss och om hur vi ser ut, om vi duger i andras ögon - jag är klar med det för länge, längesen. Mina tatueringar är för mig och ingen annan. Och det enda det här inlägget egentligen handlar om är att jag har pms och är trött på att folk ifrågasätter mina blivande tatueringar och därigenom indirekt ifrågasätter min tro på mig själv. OCH DET GER DE SJÄLVA FAN I, OKEJ? Haha.

Imorgon ska jag titta in hos den grymma killen som ska göra mina kommande tatueringar för att diskutera dem, och jag ser fram emot det som Homer Simpson ser fram emot middag! GONATT!:)

Med tusen tankar i huvet (samtliga om konsumtion, ungefär)

Veckan före löning är ju fan den värsta i rent konsumeringssyfte. Det är den här veckan man kommer på ALLT som man vill spendera pengar på. Vilket kan vara fruktansvärt irriterande med tanke på att man i sitt huvud har bränt ca 90% av lönen i sitt huvud innan den ens dykt upp som en kommande händelse på kontot.

  Jag har planerat tatueringar. Istället för att fundera på en som jag inte har riktigt klart för mig hur jag vill ha så har jag återvänt till en som jag VET att jag vill göra förr eller senare, och samlat underlag till att visa och förklara hur den ska vara för den som ska göra den. Det enda jobbiga är att den nog kommer ta längre tid att göra än mina senaste - men med en jävla massa vatten och en påse Riesen nära till hands så ska det nog gå bra! ;D

The stars are blazing like rebel diamonds cut out of the sun

(klicka för större)

Den är svullen som en upphetsad babianrumpa, men jag kan ju inte vänta tills den läkt med att visa er, det GÅÅÅÅR ju faktiskt inte. 

Det är alltså den sista textraden i The Killers´ "Read my mind" och jag tycker den förtjänade att vara på min arm eftersom det är den snyggaste textraden som finns. Det finns så många olika texter; vackra, berörande, smärtsamma, inspirerande... och snygga. Den här är THE snyggaste. Det låter löjligt, men jag får alltid ett lyckopirr i magen när jag hör de här orden precis innan låten tar slut. Klimax, liksom.

Såhär glad var jag imorse:

Traditionen trogen så blev jag svimfärdig efter typ en minut, precis som jag hade förvarnat Elia, som tatuerade mig, om. Det dånade i öronen och jag kände mig så fullständigt väck att jag faktiskt trodde att jag skulle svimma på riktigt och inte bara nästan, som annars. Jag hörde mig själv säga "Jag har spasmer i fingrarna" (för det hade jag) och då tog vi en paus så att jag kunde dricka vatten och käka en bit Riesen (som jag tagit med mig eftersom jag vet hur jag funkar efter tre tidigare tatueringar och en piercad navel). Sedan var det lugnt.
Armvecket var dock det obehagligaste stället jag varit med om. Jag trodde att foten var värst, men armvecket slog faktiskt det. Fyfan.
Men grejen är ju att det är värt det. Och även om jag just då tänkte att "Nä, det här blir den sista" så känns det inte så sen. Det är ju en uthärdlig smärta - och självvald. Dessutom så har jag vid alla tillfällen - i alla fall så vitt jag kan minnas, fast jag minns inte hur det kändes när jag gjorde min första, i svanken... det var så längesen - när det är som jobbigast och mest oliiidligt tänkt att jag kan ju inte bryta nu och gå hem med en halv tatuering. Och så har jag inget att åma mig över längre.