"Outside of your comfort zone - this is where the magic happens"

Jag sprang ikväll. Yes, IKVÄLL. För sisådär 2 timmar sedan nu. Och det kanske var min bulgur & lax-middag som gav det där extra springet i benen, eller så kändes det extra bra bara för att jag tog mig ut ur min comfort zone igen. Första gången var förra onsdagen, bara att ta mig ut och börja springa. Och den andra gången var idag: Att ge mig ut på kvällen, när världen inte är nyvaken och trött, utan lite mer alert.
Och vet ni en sak? Det var inte ett dugg läskigt. Jag känner mig inte dum en sekund när jag springer. Faktiskt.
Eller jo: när jag tänker på hur dum jag varit som envisats med att slaviskt springa på mina löpband i alla år, som en hamster. När jag bara har kunnat ta på mig skorna, kliva utanför dörren och gett mig av. Då, när jag tänker på det - då känner jag mig liiite dum.
Men inte när jag springer. Då känner jag mig fan STOLT. Det är något så otroligt befriande i att bevisa saker för sig själv. Man blir verkligen hög på känslan.

Och vet ni en sak till? Det var typ mindre folk ute nu, vid halv åtta, än vad det är vid 06 på morgonen.
Men nu känner jag att det kvittar. Jag är en morgonmänniska och älskar känslan av att vara vaken när staden vaknar, liksom. Men jag har alltid gillat känslan av att ha tränat på kvällen, när man går och lägger sig och är helt mör. Det går jämnt ut. Jag kommer att springa både morgnar och kvällar i fortsättningen.

Om jag vill ge mig själv en till utmaning så vore det att ge mig ut och springa mitt på dagen nudå! ;) Men det är liksom mer opraktiskt och inget jag skulle få för mig att göra vanligtvis heller.

Jag är bara så sjukt nöjd just nu.