torsdag 7 juni 2012

Torsdag 120607

vid tangenterna: Jessica kl. 22:09
Hej buddies! 
Åh vad mysigt det är med den här tiden på året. Sommaren rullar igång, sommarlovet startar och semestern hägrar inom räckhåll. Och alla våra somrisar kommer tillbaka till jobbet! Varenda "efter 11.05-avgångsfika" just nu är som en mysig sammankomst av människor man har saknat och människor som lever upp av deras ankomst (som jag). Hjärtat slår lite extra för mitt dg-crew just nu, helt enkelt.
På tisdag får jag hälsa på mitt efterlängtade Visby pre-Stockholmsinvasionen också. En väldigt kort visit förvisso, inte ens ett dygn... Jag och Nattalojz ska göra en lien studietripp till huvudkontoret, men ett snabbt besök på Kränku måste hinnas med, så är det bara!
OCH dessutom så tar vår lilla, lilla lillasyster studenten imorgon! 
Det slog mig idag att nästa person som tar studenten på min sida av släkten är... Lilly! Och det är ju nästan 15 år kvar, så man kan ju säga att det faktiskt är slutet på en era imorgon. När jag tittade förbi hos pappa och Kerstin igår efter mitt morgonpass så pustade pappa att det var skönt att det var slut på studentfiranden nu. Hahaha!
  Jag kan förstå honom. Men lite... underligt känns det. Det blir så slutgiltigt på något vis att vi alla tre Majlunds-systrar är "vuxna" nu. Vilket är svårt att greppa, för det känns som igår vi bilade till Frankrike och jag och Jenny fick ta skift i att hålla upp Julias huvud när hon sov eftersom det trillade framåt hela tiden. Och när hon inte sov så lyssnade hon på Smurfhits på högsta volym i sin cd-freestyle med hörlurar som var så pass för stora att jag och Jenny hörde smurfarna genom vår egna musik i våra cd-freestyles - och över pappas countrymusik i bilstereon.
Men det var över 10 år sedan. Så iofs... Med tanke på hur fort de åren har gått så kanske det är bäst att börja klura på Lillyns studentpresent snart.

1 kommentarer :

Elin on 8 juni 2012 08:39 sa...

Men ja, får exakt samma känslor nu när min syrra har tagit studenten. Nu är vi vuxna på riktigt på något sätt... Känns jätteskumt!

 

Dear Jessie Copyright © 2014 First template by Antonia Sundrani Vinte e poucos