Tänker på mina goingar. Och jobbrelaterad nostalgi.

Jag är ju ledig den här veckan, men på jobbet är det den största resveckan - som inte är högtidsrelaterad -på hela lågsäsongen.
Det är dags för GGN.
("Vad fan är det?" kanske du tänker. Det tänkte jag med första gången jag hörde om det hösten 2006. Läs HÄR så vet du inom en minut.)

På fredag har vi den traditionsenliga extraavgången 12.35. Med risk för att låta jävligt nördig så minns jag min första GGN-dag (ovan nämnda 2006, alltså). Dagen innan hade den första snöstormen för vintern härjat på Södertörn och kvällsbåten var sen både in till oss och - följaktligen - tillbaka till Visby. Och då talar vi rejält sen. Jag minns att Anni släppte av mig hemma vid 02.45 och att jag stupade i säng, fortfarande lyckligt ovetande om vad fan GGN var och vilket (förvisso roligt, men fortfarande) kaos jag skulle få uppleva om några timmar.
Jag har så mycket minnen kopplade till mitt första år på DG, haha. Som den där morgonen. Jag minns att jag hade min vita manchesterjacka (som jag fortfarande använder) som jag just köpt av Bobon och att jag hade invigt mitt rosaskimrande nya IsaDora-puder. Hahaha, varför minns jag sådant?!
ANYWAYS, gårdagens snö hade försenat många av ekipagen som skulle med 11.05-båten, så den hann inte komma iväg i tid. Därför fick den andra storbåten, som skulle gå 12.35 (eller 12.05 eller när avgångstiden nu var satt det året), jag tror det var M/S Visby, snällt ligga ute i hamnbassängen och vänta på att få lägga till tills M/S Gotland gav sig av - fullknökad men vällastad. Jag var helt fascinerad av den synen. Båda storbåtarna tillsammans här hos oss! Whoooaaa. Jag hade ett foto som jag tog då som bakgrundsbild på min gamla Nokia tills jag skaffade en ny mobil våren därpå. Hahaha.

Nåväl. Om vi är tillbaka från Ikea till dess så ska jag spana in båtarnas möte från vårt köks- eller sovrumsfönster på fredag!;) Och så ska jag tänka på världens finaste kollegor som sliter som djur därnere i bilincheckningen!♥