Ge mig några extra timmar, schyrra rå.

Dygnet är alldeles för kort just nu! Och då syftar jag inte till vintertiden (har inget emot den) utan på det faktum att det finns så mycket att göra just nu med flytten att jag blir frustrerad när det plötsligt är sen kväll och man borde gå och lägga sig (även om det är full fart i huvudet). Idag åt vi frukost vid nio (första frukosten i Drömmis! Ihhhhp!) och sedan insåg vi vid sex, när papio & Kerstin var här och tittade att vi inte hade ätit något sedan dess. Man bara tuffar på, liksom. Går vidare till nästa grej så fort man avslutat något.

Att ÄNTLIGEN få vakna upp här på Höjdgatan var ungefär den bästa känslan i världen. Nästan som julaftonsmorgon. Och för första gången på hela veckan vaknade jag utan huvudvärk. Spännbandet jag haft runt skallen och som hade dragts åt till max igår morse, det hade släppt. Kvar var bara en jääävla massa energi.
Det var mest för Tobbes skull som jag bestämde mig för att inviga köket ikväll - det och det faktum att det blivit så mycket "köpmat" och snabba lösningar den här veckan. Eftersom vi inte hittat någon lampa att ha ovanför bordet än så tände vi ett ljus för att lysa upp maten lite och satt där och hade det bra. Maten var god också. Det är typ som om det inte går att misslyckas med det här köket...;)

Nu ska vi landa lite för idag, jag ska sätta på te och så ska vi äta varsin Daimbulle (!? = Kvantums påfund) och titta på Fringe. Amen. Vi är lediga imorgon också båda två, tack och lov. Another busy day! :)
PUSS sålänge!