Jag hittade "Gold Diggers" på loppisen i ishallen i somras. Den var lite av en chansning; Titeln och undertexten till den - "Han är rik. Han är snygg. Han är på väg i fällan." - kändes aningen lökiga och andades lite väl mycket 90-tal. Men efter att ha läst baksidestexten (gud, vad säger man? Handlingen? Totalt hjärnsläpp.) så fick jag en viss Bergdorfblondiner-vibb och lät den följa med i påsen.
När man väl börjar läsa så är det två faktorer som på en gång slår tillbaka mot det där första intrycket; Mannen i centrum heter Adam Gold, därav räddas titeln en aning. Handlingen utspelas i Londons societet, vilket känns som ett uppfriskande miljöombyte med tanke på tidigare nämnda Bergdorfblondin-associationer. Det blir liksom lite tröttsamt när alla "glassiga chiclits" ska utspelas på Manhattan.
När man väl börjar läsa så är det två faktorer som på en gång slår tillbaka mot det där första intrycket; Mannen i centrum heter Adam Gold, därav räddas titeln en aning. Handlingen utspelas i Londons societet, vilket känns som ett uppfriskande miljöombyte med tanke på tidigare nämnda Bergdorfblondin-associationer. Det blir liksom lite tröttsamt när alla "glassiga chiclits" ska utspelas på Manhattan.
I alla fall. Utan att bli långrandig så vill jag bara få det sagt att jag faktiskt blev förvånad över hur mycket jag gillade den här boken. Ja, den är lite ytlig men personporträtten är faktiskt oväntat bra. Boken känns nästan som en såpa på tv; Varje lästillfälle är ett nytt avsnitt av svekfulla intriger. Underhållande och absolut värd en ärlig chans!
Inlägg
0 kommentarer :
Skicka en kommentar