ARRRGHHH

Det här gör en verkligen SÅ JÄVLA GLAD när man försöker lägga en order på en webshop. I en halvtimma. Mhm.

Pukie

Det första som hände när jag kom hem från jobbet idag på e.m var att jag trampade i en kattspya.
Lizzie har så känslig mage, men lkt förbannat ska hon tugga i sig allt möjligt skit. Stooopid. <3

GRYM inpackning

Idag testade jag Macadamia Natural Oil Deep Repair Masque (ju längre namn desto mer avancerad produkt - det är ju åtminstone vad skönhetsindustrin verkar vilja få oss att tro) och jag är uppriktigt FASCINERAD. Blown away, om man så vill. Mitt hår är lent som silke och riktigt strålar. Galet.
Kommer nog att slå till på den här produkten. Inte särskilt dyr heller, om man jämför med andra dylika inpackningar.

Skridskor och så

Jag läste om Lillys första stapplande steg (eller vad det nu heter när det är på is - skrinn?) på skridskor i storasysterns blogg och ler för mig själv. Jag minns att jag tyckte det var så roligt att åka skridskor en kort period när jag var mindre. Närmare bestämt vintern i femman, om jag minns rätt. Jag och Lina spenderade några dagar vid fotbollsplanen på Sandhamn, där de anlagt en "rink". Vi lekte The Mighty Ducks (ni vet, filmerna om de misslyckade ungarna som inte kan spela hockey men sedan blir jättebra och vinner den stora bucklan osv osv osv - Joshua Jackson är med och är typ... 12?) och åkte ikapp och övade på piruetter och... ja. Ni hajar. Den sista dagen vi spenderade eftermiddagen på isen så blev Lina hämtad av sin mamma och jag gick hem, glad och rosig om kinderna. När jag klev in genom dörren så var mamma redan hemma och det såg ut som om hon satt och väntade på mig. Jag minns att jag blev förvånad, men jag vet inte om hon var hemma tidigare än vanligt eller om det var jag som inte hade koll på hur mycket klockan var. I vilket fall så märkte jag att något var fel - och det var det. Farfar var död. Jag minns att jag släppte min påse med skridskorna och att jag inte kunde få in det hon sa i mitt huvud. Hur kunde någon så levande som farfar vara död? Och hur kunde han ha varit död hela eftermiddagen när jag hade haft så roligt?

Efter det kan man räkna mina eskapader på skridskor på en hand, tror jag. Glädjen fanns liksom inte där längre. Jag var ju liten då och förstod inte kopplingen, men i efterhand så har jag förstått. Som vår livscoach Nina har lärt oss så finns det ett skäl till att vi reagerar på ett visst sätt i olika situationer - och det var vad som sent omsider fick mig att koppla samman farfars bortgång med skridskoåkandet. Det blev liksom en för stor och stark kollision där, av stor glädje och ännu större sorg. Sorgen slukade glädjen på två sekunder och smutsade ner verktygen som använts till att skapa glädjen. Så knäppt är vårt minnesarkiv.

Tur då att mitt största lyckoämne är just en mästare på skridskor! Är inte livet fyllt av paradoxer, så säg...? ;)

Underskattat:

Laga mat som kräver lite fantasi trots att man är sjuk.

Småblommiga kläder.

 Köpa utländska modemagasin till överpris.

ZzzzZzzz...?

Jag har sovit så jäkla mycket de senaste dagarna. Sedan jag kom hem från mitt misslyckade försök att jobba i torsdags morse så har jag mestadels legat på soffan, tittat lite på tv och sovit. Vaknat till, somnat om. Och så tänker jag att "jaaaja, nu kommer jag sitta uppe halva natten istället", men nejnej; vid 22-tiden är jag dödstrött. Fattar inte att jag hållit mig vaken fram till nu ikväll.
Det främsta skälet till att jag bor i soffan och inte hänger vid datorn och spelar Sims är att min näsa inte rinner när jag ligger ner, vilket a) inte gör så att jag förstärker de snygga skavsåren jag fått runt näsan samt b) förhindrar att jag får ont i huvudet av snörvlandet.
Förstå att jag förbrukade en BOX med Kleenex på mindre än 24 timmar. Var tvungen att köpa en ny när vi handlade på dagen idag - den andra köpte vi igår kväll. Dessutom verkar min stavning och ordförrådet ha blockerats av snor också, så jag ber om lite överseende med konstiga formuleringar och felstavningar (även om jag brukar gå in och rätta till dem efterhand om jag upptäcker dem).

Nu står jag inte ut längre här, nu förflyttar jag mig till sovrummet. Gonatt.

Facebook

Såg just att två stycken - enligt mig- otippade personer ändrat sina relationsstatusar på fejjan. Alltså, till varann. Att de är ihop med varann. Jag vågar nästan inte tro det. Kan det stämma? Eller är det bara något slags skämt? Näe? Hoppas det stämmer! :D

På tal om facebook så har vi kollat på "The social network" ikväll. Bra film! Även om jag vet att man ska ta personbeskrivningarna med en nypa salt så blir man ju väldigt engagerad. Tycker att Mark är en patetisk - men smart - skitstövel. Men en nypa salt, ja. Enligt honom (orginalet alltså) så ger filmen ingen direkt dokumentär bild av verklighetens händelser. Fast å andra sidan - vem skulle inte hävda det när man beskrivs som en minst sagt osympatisk och pretentiös kuf?
Oh well.

Den finaste Guddottern

Åhhhh, jag vaknade idag och det riktigt värkte i mig av längtan efter att träffa Lillyn. Jag måste ha drömt om henne! Det var en månad sedan jag såg träffade min lilla apa senast och det är aaaalldeles för länge. Måste se till att träffa henne (och resten av familjen) inom kort. Det blir ju åtminstone nästa söndag när Pulia fyller år om det inte sker tidigare! :)
Jag kan alltid höra hennes skratt och röst i huvudet, men jag behöver det LIVE nu känner jag.
Min lilla, lilla Lilly... Hihi. <3

Lilly, Puff & Ninis i somras. Puff var så liten! :D