Bikey & jag

Jag försöker lära mig att cykla långsamt. Så fort jag sätter mig på cykeln drabbas jag nämligen vanligtvis av roadrage. Jag stressar genom trafiken som om det vore på liv och död (ja, ungefär som hon i Marian Keyes´ "Oväntat besök på Star Street" fast utan självmordstankarna) och svär över allt och alla. Drabbas typ av tillfällig tourettes.
MEN.
Jag försöker vänja mig av med det. För överlag är jag betydligt mer harmonisk till sinnes nu än vad jag varit och det borde inte förstöras av en cykeltur då och då. Så nu när jag tar bikeyn någonstans så tvingar jag mig själv att cykla lugnt och fridfullt. Rulla fram på cykelvägarna som en liten mediterande yogi. Ohhmmmmm.
Oftast kommer jag fram nästan lika fort ändå, fast med lugnare och behagligare puls.

Titta vad fint. Här står bikey och vaktar frakten en tidig sommarmorgon.

På lördag kommer det en som har blivit erbjuden vår lägenhet och tittar på den. Jag jobbar, så Tobbis får ta hand om det. Hon lät väldigt trevlig, så jag hoppas hon gillar lägenheten och ser potentialen i den. Den förtjänar en kärleksfull hand.

Nu borde jag gå och lägga mig, för som jag nämnde så är det dags för jobbhelg nu. Det är ju bara det att Tobbis har varit på kräftskiva med jobbet och kommer hem om ett tag och jag har värsta problemen med att somna utan honom.
Men han bör vara på ingång inom en timma... :D

GONATT!♥