110911 [Just like seasons, people change]

Hur mycket grinar man inte så fort man ser nyheterna idag?

Kan inte få in  i mitt huvud att det är 10 år sedan det som ändrade allt som har blivit

vardag nu inträffade.  

Vår ISPS-kod på jobbet, exempelvis. Självklart idag - överflödigt för 10 år och en dag sedan.

Tänk vad bara några timmar kan göra för skillnad på en hel värld. Det är liksom fortfarande lika obegripligt, lika svårt att greppa vidden av vad de ansvariga för dåden åstadkom, vad de förstörde.

Ofattbart. Fortfarande. Efter 10 år.

Jag gick i nian då, jag var hemma från skolan och var sjuk. Jag minns ett sms jag fick från Johanna, minns det som om jag hade det på skärmen än, det stod:
"Sitter och tittar på bilder på folk som hoppar från skyskrapan för att undkomma elden."

Det säger väl allt, på sätt och vis. Hur gör man valet? Det mellan död och död?

Jag vet inte vart jag vill komma med det här, ingenstans egentligen, tror jag.

Bara att jag minns känslan som igår. Kan inte säga det tillräckligt många gånger; 

Hur kan det ha gått 10 år?