Lilla bloggen flyttar hemifrån, till en alldeles egen domän.♥

Allt finns där: Arkivet och kategorierna har flyttat med (kolla längst ner på nya sidan!). Vi ses däääär.

Toodles!

http://dearjessie.nu

Blue Italian

Jag veeeeeet att det är lite klyschigt och att jag påverkas av hypen på diverse bloggar och instakonton, men jag tycker verkligen om Spode's Blue Italian-porslin. Jag skulle gärna ha en sådan här kopp, eller ett par. De är så jäkla pricey bara. Typ rubbat mycket pengar för en kopp (med fat). Vilket förstås gör dem ännu mer lockande, förstås. De spelar hard to get!

Hurra!

Jag fick förresten jättefin feedback på den andra uppgiften i Grafisk design för webb. Jag blev jätteglad. Är så glad att jag kom in på den kursen till slut, eftersom den ringar in exakt det jag vill hålla på med. Och bra feedback = ett tecken på att jag är på rätt spår och att jag har känsla för det jag vill bygga vidare på. Kärlek på det, alltså. 

Trötta ben och Mysteriet med den försvunna kontaktlinsen.

Vi har äntligen fått de nya, fina bänkarna som vi i styrelsen beställde i höstas. (Jag och E valde modellen. Gammeldags parkbänk i ek (tror jag?) och smide - så himla fina.) En av dem har placerats utanför vår port, vid väggen. Det är min nya stretchningsbänk! Superskönt att inte behöva sitta på bänken på andra sidan gatan där grannarna har första parkett att stå och glo i fönstren när man svettas och försöker stretcha, haha. (Jag vet eftersom jag har gjort samma sak, hahaha.)

Meeeeehhhhh. Det ska erkännas att det var inte direkt som att jag skuttade ur sängen med lätta steg och en liten lycklig sång när alarmet ringde idag. Men solen sken och det var skönt ute, så det var fullt uthärdligt när jag väl satte skorna mot asfalten. Jag tror jag slog svettrekord idag, åtminstone för i år. Ändå var det inte särskilt varmt ute: nollgradigt. Men the real feel måste ha varit högre. Oh well. Idag fanns det absolut lite spring kvar i benen - fortfarande! - men det tog stopp på vägen tillbaka, efter den tredje kilometern. Ojojojoj vad trött jag blev. Det var verkligen en pina att tvinga benen att springa den sista kilometern. MEEEN det gick.
Imorgon måste jag nog ta en vilodag från springandet dock. Får köra lite HIIT eller något när jag går upp för att få igång metabolismen.

Jag pluttar alltid i linserna nästan omedelbart när jag klivit upp och ska ut och springa. Med andra ord utförs detta i ett mer eller mindre medvetslöst tillstånd och på ren rutin. Innan jag skulle gå in i duschen förut så stod jag och petade och petade förgäves i högra ögat, på jakt efter linsen. Men som sagt: Förgäves. Det fanns ingen lins att finna. Var gjorde jag av den då?! Jag är övertygad om att jag hade den på fingertoppen, redo att plutta i den... Men jag måste typ ha blinkat ut den innan den fick fäste och sköljt ner den eller något...?
Borta är den i a f. Surt. Tur att jag har nya månadslinser på g från Lensway.

Jag är trött överlag idag. Måndagstrött. ZzzZZzz.

Det fanns faktiskt lite spring kvar i benen för idag.

Ja, faktiskt. Trots att jag var trött och slö och åt pizza till lunch så är det liksom inte ett alternativ att skippa en runda som jag bestämt med mig själv att jag ska springa. Och jag kunde ju inte fail:a mina 2 mil redan den första veckan! Det hade varit OACCEPTABELT! MM-HMMM. *finger snap*

Men tänk att jag har tuggat i mig 5 rundor den här veckan! Jag är faktiskt stolt. Jag förtjänar en dunk i ryggen. Ohhh jäääähhh.

Nu är det läggdags. Och imorgon börjar vi om igen. Hohoho. ☺
Hoppas er helg var bra - min var MAGNIFIK! :D♥

Helg!

 Den ständiga frågan om vad jag gillar mest och bäst: 
Fredagskvällar...

... eller Lördagsmorgnar?

Det är fasen en oavgjord match. 
Idag har vi lite ärenden att ta tag i innan vi ska på 30-årsfest ikväll. Catch you later, buddies!♥

Musik att springa till

Det märktes att det är en klämdag när jag sprang i morse. Det var lugnare på gatorna än en vanlig vardagsmorgon. Nere vid Postens lokaler mötte jag en äldre dam som också var ute och sprang och vi log lyckligt mot varann när vi passerade, som i samförstånd. Att springa gör det med dig. (Eller är det bara jag?)

Benen var så trötta, så trötta idag. Men det går, på ren vilja. Nu behöver jag bara springa knappt 3 km till för att ha gjort veckans 2 mil. Bra.

Mystisk trafik.

De senaste veckorna så är det två jättegamla inlägg (från 2011) som har poppat upp som mest lästa till och från. Det är verkligen två superrandom sådana dessutom, de handlar inte om något speciellt liksom utan är bara två typiska vardagsinlägg.
Sådan här trafik gör mig nervös. Jag tänker att antingen så är det någon slags spamgrej som styr trafik till bloggen, vilket jag inte vill (jag vill såklart att min statistik ska vara ärlig och visa riktiga personer som faktiskt läser bloggen) eller så är det någon som har länkat till en bild från inlägget som kommer upp på google (det ser ut som om det är tyska google i trafikrapporten?!), vilket gör mig illa till mods eftersom båda inläggen innehåller fåniga selfies av mig och jag då blir extremt självmedveten och ängslig. Typ "är det någon som skriver dumma saker om mig någonstans?", ja ni vet. En släng av vår moderna världs internetbaserade paranoia, helt enkelt.

Det stör mig bara, kort sagt. Jag vill GÅ TILL BOTTEN med detta. Haha.