fredag 3 december 2010

3:e december

vid tangenterna: Jessica kl. 12:27
Hostmedicinen gjorde inte sitt jobb tillräckligt bra inatt. Limecat is not pleased. Stupid morphine.
Jag brukar ju inte direkt skutta runt och kasta konfetti och sjunga av lycka när det är dags för jobbhelg, men idag saknar jag min lilla "helgfamilj". Vi har våra små rutiner på helgerna och det är mysigt på sitt sätt.

Gud, vår klädkammare/skrubb som vi har i hallen är så sjukt fullproppad med grejer just nu att man knappt vågar öppna dörren med den överhängande risken att ett ras av prylar får sikte på en.  Ändå har jag röjt i den ett flertal gånger bara de senaste två månaderna. Nu är det dock kassar med tidningar/kartonger som är skälet till det berg som tornar upp sig därinne. Varför är det så svårt att bara slänga sådant när man ska och handla, typ? För oss är det av någon anledning värsta projektet. Vi är mästare på att säga "juste, vi måste slänga tidningar och sånt, vi gör det innan vi handlar imorgon!" för att sedan kliva in i bilen dagen därpå och komma på att kassarna är kvar i skrubben. Och då orkar man ju inte springa tillbaka och hämta dem, nej, "vi tar det imorgon istället då". Vi har liksom en sådan återvinningsstation kanske 300 meter från parkeringen - så svårt är det inte.
Hmmmm.
Anyways, jag letade därinne efter en ljusslinga men hittade istället TOMTEKUDDEN jag köpte från h&m home förra året. Den hade jag glömt bort! Då blev jag glad.
Sedan gick jag in på fejjan och såg att Lina & Jesper ska ha bebis i maj och då blev jag ännu gladare. Jag tänkte säga att man glädjer sig över det lilla när man är sjuk, men då syftar jag enbart på kudden. En DG-bebis är STORT!! :):) Hurraaaa!

Vad fint det är ändå när det snöar. Så fridfullt och tyst. And since I´ve no place to go - Let it snow, let it snow, let it snow.
Ni vet.



bilder via WeHeartIt

0 kommentarer :

 

Dear Jessie Copyright © 2014 First template by Antonia Sundrani Vinte e poucos