måndag 17 februari 2014

Sol! Och några tankar om stoppning på soffor.

vid tangenterna: Jessica kl. 09:49
God morgon buddies!
Tänk vad lite solsken kan göra med energin och humöret. Jag känner mig helt salig just nu. För en liten stund sedan stod jag på balkongen, hade öppnat en del av inglasningen och stod och lutade mig mot räcket med ett sådär lyriskt leende upp mot himlen - ni vet precis vilket jag menar. Svenskens-första-sol-på-året-leendet. Oh yes, that's a thing!
Helst ska man krama om en mugg med kaffe eller te i händerna också, men vi får se om solen är kvar när jag gör min nästa kopp te om en stund. ;)

skärmklipp från Blondinbella
På tal om något helt annat så läste jag på Blondinbellas blogg igår om hennes soffjakt och att de nu hittat sin soffa. Då passade hon på att stånka lite över att ha en dunstoppad soffa och eftersom jag är så förälskad i vår nya soffa - som ju har fjäder/dunstoppning så är jag tvungen att säga att jag inte håller med henne där. Det är klart att det beror på vad man föredrar - en fastare eller mer mjuk soffa. Personligen så tycker jag ju att Oxford delux:en är exakt så som jag vill att en soffa ska vara - både fluffig, härlig att sjunka ner i men ändå inte sådär mjuk att den blir missformad eller omöjlig att komma upp ur på en gång. Men så har den ju varit min drömsoffa i flera år också... Och jag har inga problem med att puffa kuddar någon gång i veckan! Snarare så är det ju som terapi! Haha.
Oxford delux, Howard-soffa, Mio, tyg Theo grey
Varje dag tycker jag dock låter lite överdrivet. Men det beror väl iofs på kvalitén på soffan. Jag puffar till våra kuddar efter behov, men försöker puffa till dem allihop på helgen. Det tar max fem minuter och med en så snygg soffa så är det ingen betungande uppgift. :D
Med andra ord: Låt ICKE fröken Löwengrip påverka ert val av soffstoppning i framtiden, haha. 

1 kommentarer :

amandahallblad on 6 oktober 2014 20:06 sa...

Älskar soffan! Vet du vad heter färgen? Är den mörkgrå eller svart? :-)

 

Dear Jessie Copyright © 2014 First template by Antonia Sundrani Vinte e poucos