I never slept but I did have dreams

Idag är en halvbra dag so far. Mittemellan Tobbes och mitt alarm imorse så drömde jag att jag vaknade och knät var som nytt igen. Jag sa till och med till Tobbe (i drömmen) att "Det känns helt återställt!" och böjde glatt på benet, fram och tillbaka. Och sedan vaknade jag då. Och det är förstås inte särskilt mycket bättre.
Men förstå hur mycket jag vill kunna springa - eller bara TRÄNA! - just nu! Det var typ samma lättnadskänsla i drömmen som när man har bråkat med någon och drömmer att man blir sams med henne/honom - och samma besvikelse när man vaknar och inser att det bara var just en dröm.

Sedan har jag problem med en skoluppgift och har fortfarande inte fått mina inloggningsuppgifter till kursen som började i förrgår. Stressångest på den.

MEN. Lina kommer hit på lite fika om en stund! Och det var inte igår vi sågs, så det ska bli mysigt. Och förhoppningsvis så drar det upp mitt humör, för jag vill inte dra ner henne i mitt surande. ;)


- update 16.40 -

Det uträttade mirakel att få hänga lite och bara tänka på annat en stund - vilket jag ju visste att det skulle göra. Och nu har jag fått den där uppgiften att fungera som den ska också. Åh, den där förlösande känslan alltså! Nu skulle jag kunna koda i några timmar till! Hehe. Om det inte vore för middag som ska lagas, förstås. Krångel-kasse aka Linas matkasse, here we go again!