The #Bikiniseries med TIU och "Run bitch! Ruuun!" pt5

Hej buddies!
Måndagar är springdagar och eftersom jag har styrelsemöte med brf ikväll och de brukar dra ut lite på tiden så tog jag det säkra före det osäkra och sprang en morgonrunda idag. Efteråt körde jag arm/axlar/ryggövningar och något jag måste bli bättre på - stretchning. Den här videon var perfekt för min ihopknycklade knutbulle till kropp - och lagom avancerad. Ibland gör superflexibla Karenas yoga-moves att man (läs: jag) bokstavligt talat känner sig formad som ett stort frågetecken halvvägs in i videon.

 Idag startar dessutom Tone it up´s årliga BIKINI SERIES och i den ingår en spring-utmaning: 100 by summer. Man ska springa 100 miles innan de 8 veckorna som utmaningen pågår är över, helt enkelt. Omräknat till mil så är det nästan 17 mil. *Waaaahhhhh!* Det är drygt två mil i veckan. MEN det ÄR ju inte så farligt egentligen! Förra veckan sprang jag 1,2 mil ju och då sprang jag bara min lite längre runda, som är nästan 5 km en gång av mina tre springtillfällen. Min korta runda nu i början är förvisso bara en knapp kilometer kortare. But still. Först började jag räkna på hur mycket jag skulle behöva springa per dag (ungefär 3 km), men det gjorde mig lite ängslig med tanke på mitt knä. (Jag vill INTE behöva vila och bli degig all over the place i två, tre veckor igen.) Så Tobbis tipsade mig om att springa 5 km 4 dagar i veckan istället och det är ju bättre. Då kan jag fokusera på benövningar de dagarna jag springer och armar/axlar/rygg när jag har "vila". Just idag blev det ju inte så iofs, men det slog mig nu att det är så jag borde göra.

Jag har redan kommit ur den där nyförälskade fasen med springandet, det måste jag erkänna. Nu är vi mer i ett fast förhållande: Trygga med varann. Och det är ju bra att det har blivit så så fort! Jag känner mig kanske inte suuuupertaggad och typ pirrig när jag ställer alarmet på 05.50 längre, men jag väljer ändå att gå upp när klockan ringer framför att ligga kvar och sova en halvtimma till. Ska jag springa på kvällen så är det dock fortfarande lite kärlekspirr i magen, ibland.
Jag börjar redan nu oroa mig för att det ska bli en helvetesvinter med väder som gör det svårt att springa och jag har gjort upp en lista i huvudet vad jag ska försöka spara till när jag jobbar i sommar (förhoppningsvis bara i sommar, that is. Utbildning och så, ni vet.):
 - Körkort. (Helst en intensivkurs.)
 - Vinteranpassade löparskor.
 - Vinteranpassade löparkläder.
Man kan väl säga att jag planerar att hålla fast med löpningen in the long run, så att säga. (pun unintended)

Jag läser Martina Haags "Heja! Heja!" för tredje eller fjärde gången, men den här gången är det med helt nya ögon. Förut peppade den mig med min träning överlag, men nu har den nästan superkrafter. För nu läser jag den ju med mina LÖPARGLASÖGON PÅ! Liksom. Den är så himla rolig och inspirerande, jag menar det verkligen: Springer du så kommer du att finna nöje i den här boken. Och om du inte springer med, för den delen. Igår läste jag kapitlet om Tjurruset och tänkte då förstås på mina goingar till vänner som ska springa Tough Viking nästa lördag (!!!!!!) (den 10:e maj, alltså).
Det absolut BÄSTA med Tough Viking är att jag inte ska vara med. HAHAHAHAHA. *vanvettigt förnöjt skratt*
Jag tänker vara på plats och smutta på en drink medhavd i termos, typ, medan de springer runt i Hagaparken och blir torterade på alla möjliga vis. Och sedan kommer jag vara stolt som en tupp (eller höna kanske?) när de kommer i mål. ♥ Mina tuffa finisar.

Nu ska jag klicka hem "Born to run: Jakten på löpningens själ" från cdon, sedan måste jag se till att göra lite nytta för jag vill kunna ha tid att hänga lite med Matilda och Sofia den här veckan!