måndag 26 augusti 2013

Mina föräldrar alltså. Eller: Kärlek är att faktiskt svara när telefonen ringer.

vid tangenterna: Jessica kl. 21:44
Hahah. Åh vad jag älskar mina parents alltså. Mest hela tiden, men lite extra just i dessa dagar liksom.

Pappa ringde mig i fredags eftersom vi inte pratat på länge och varje gång så tänker jag att vi pratar alldeles för lite. SÖTA PAPPA!♥ (♥x3000)

Mamma visste inte vad webbläsare var när jag skulle hjälpa henne få tillbaka den startsidan hon ville ha (över telefon). Ni vet hur frustrerande det är när man ska förklara något som är så SJÄLVKLART för en själv att man liksom inte finner vettiga ord eftersom det är så uppenbart i ens eget huvud? Det är klart att jag inser att sådana saker inte måste vara självklara för henne, det är ju typ som om hon skulle bli förbannad om jag inte förstod vad hon menade när hon pratade om olika symaskinsnålar. Typ. Men man känner sig ju så MAKTLÖS. Liksom... "Men...?!!! FÖNSTRET! Som du surfar på nätet i!!??? WEBB!! LÄSAREN!!!!"

Kerstin kommenterade en bild av min bandagerade fot på facebook med: "Att du inte la foten som ny profilbild? Ser ju lite piffig ut :)" Haha!
(Jag var tvungen att panikmåla tånaglarna lite eftersom jag endast kunde ha flipflops på mig till jobbet när jag hade bandaget på.)

4 kommentarer :

Matilda sa...

Familje= bäst! Jag håller med totalt:)

Var det du som tyckte att Joseph Gordon-Levitt var en optimal Robert Langdon? Jag såg nämligen att det kommer en ny film med honom Don Jon, som han regisserat och skrivit manus på. Mannen har talang! haha http://www.imdb.com/title/tt2229499/?ref_=sr_1

Jessica on 27 augusti 2013 19:31 sa...

I know! Har väntat på den filmen sedan han började skriva om den på sin facebook för evigheter sedan! :D I can´t waaaaiiiit. :D

Matilda sa...

Ååååh, vi kanske kan se den om den skulle gå i Nynäs då?? :)

Jessica on 28 augusti 2013 11:51 sa...

Ja! Det måste vi juee. :D

 

Dear Jessie Copyright © 2014 First template by Antonia Sundrani Vinte e poucos