GIRLS just wanna have fun (?)

Jag har plöjt igenom båda säsongerna av "Girls" den här veckan. (Den tredje spelas typ in as we speak. Längtar så jävla mycket!! Wargargblll.) Mer exakt började jag nog kolla i... onsdags eller torsdags kväll, och blev klar idag. Men det är ju bara 10 30-minuters avsnitt per säsong, vilket är typ hemskt. För det är så bra. Ju. Jag måste nog se om dem faktiskt. Jag har typ grinat x antal gånger till det enbart för att de fångar den delen av livet som vi befinner oss i så jävla bra. Jag vet att det låter som en överdrift, men jag menar det när jag säger att den här serien fan har... befriat mig på något sätt.
För det första är det den rent ytliga aspekten: De är VANLIGA brudar (och killar), de ser ut som vi tjugo-nånting gör och de är skitsnygga på sina egna personliga sätt. Men främst är det historierna som är så bra. Förstås. Tankarna, ångesten, pressen att bevisa något - för världen, för föräldrar, (men mest) för dig själv. Och även de problem som man kan tycka känns så jävla triviala när man upplever dem själv behandlas med respekt och ömhet och tas liksom omhand, de förminskas inte till något obetydligt.
Man känner liksom att man inte är ensam.

Och så älskar jag att man typ blir överraskad över sina egna känslor för karaktärerna. Vissa typ smyger sig på. Adam liksom. Vilket jävla freak han är i början. (På riktigt. Freak.) Och nu är jag typ kär i honom. Och Jessa. Hon är min favorit. Inte BARA för att hon heter så som Lilly sa mitt namn när hon var liten utan även för att hon är... bäst, bara.

SE DEN HÄR SERIEN! JAG BER DIG.