Regnsmiley; Årstiderna och så.

Varför är alla så upprörda över vädret? Det är MAJ. Det är inte som om snön som föll igår skulle ligga kvar eller ens orsaka något "snökaos" (som tidningarna älskar att kalla det).
Och regn. Ja. Tänka sig va. Att det regnar. Det är verkligen något nytt. Vi är så bortskämda i Sverige med våra olika årstider - jag tycker verkligen det. Jag skulle avsky att bo på ett ställe där det var sommar året runt. Eller vinter, för den delen. Jag gillar förändringen i väder, temperatur och ljus. Med tanke på att jag i juni börjar sukta efter lussebullar och i juli är trött på värmen och längtar efter att mysa in mig i tjocka koftor så är det nog tur att jag är född i Norden.
Jag gillar på något sätt att längta, liksom. I januari längtar man efter våren, i april gör det nästan ont i kroppen efter SOMMAR, i juli/augusti är jag less på att ständigt vara varm och vill ha höst och i oktober rusar jag fram mot vintern och JULEN.
Men man har en tendens att liksom bara fokusera på det där strävandet och missa vart man befinner sig i nuet. Det är så lätt att vara missnöjd med något istället för att se solen som ändå gör att det är ljust till sent på kvällen, även om det är bakom tunga moln. Man missar vattendropparna som tynger ner vitsippornas blad och vattenpölarna som faktiskt ger en klar spegelbild eftersom att gruset har sopats upp från gatorna.
Och det varar i NÅGRA DAGAR. Våren är inte till intet för lite snöblandat och regn, jag lovar.
Ta bara på er en extra tröja (med luva är att föredra) och ett regnställ kanske, om ni är lyckliga nog att ha något. (Själv har jag planerat att införskaffa ett i över ett års tid, men inte hittat något jag gillat.)

bild via weheartit