As free as my hair.

Jag hatar när jag har klippt mig och sedan önskar att jag hade bett Sara göra annorlunda med något. Jag är ett sådant kontrollfreak när det kommer till mitt hår - och ändå så kan jag bråka så med mig själv. Det blev lite kort på ena sidan och jag ser typ ut som en pojke om man ser mig från det hållet. MEN MEN. Det är ju bara hår. Och det är som tur är så långt på andra sidan att jag kan kamma över och täcka det kortaste om jag vill... Men jag önskar att jag INTE hade sagt "äh vafan, nej nu gör vi sådär!" när vi diskuterade huruvida vi skulle klippa fram örat eller ej. Det hade varit perfekt om det bara var några cm längre där. SUCK. Vad fan hjälper det mig att tänka så? Det går inte att sätta tillbaka håret.
Det är iaf skönt att vara av med det där riset som håret var nu, speciellt efter att jag börjat träna mycket igen och tvättar det nästan varje dag. Och när jag står och inspekterar pojken (alltså jag) i spegeln så tröstar jag mig med att det kommer vara perfekt längd till midsommar.

Nu ska jag göra klart databasuppgifterna, sedan träna. Sedan är det HELG. Och Lilly ska sova hos oss imorgon, hon ringde i onsdags precis innan Iron Man 3 började. Hahah. Så himla gullig är hon.
"När ska jag sova hos er igen? Mamma säger att jag får det." ;D♥♥♥